2021 i bilder
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Träna unga hästar
Det är något speciellt med att träna unga hästar. Det är korta stunder och ganska stora framsteg.
Sneis övar på många små saker nu. Stå uppbunden, lyfta hovar och att gå på hästtransport.
Allt handlar om mycket beröm, inte krävs utan snarare vänligt fråga. Förtroendet och tryggheten är viktigast. Jag vill att han ska veta att även om det är lite läskigt så är han trygg med sin människa.
Han kommer flytta snart. Till sin människa. Jag hoppas att jag lagt en trygg grund som hon kan bygga vidare på.
Omtanke
Risgrynsgröt och skinkmacka sista skoldagen.
Då ligger där helt plötsligt en skiva bröd och lite ost! Det är omtanke det.
Mot varmare tider
Joar visar vägen!
Nu åker vi…
Jag älskar step-passen! Älskar!
Idag provar jag att hålla i ett. Wish me luck!
Vimsiga jag som tappar bort mig, skuttar fel och glömmer… Jodå, det blir fint detta!
Mys i hagen…
Tomten finns…
Så charmigt att det på sidan som visar flygtrafik gick att följa tomten.
God jul!
Jag hoppas din julafton blir fylld av det du önskar. Mat du gillar, i lagom mängd. Kanske fyllda bord med många rätter, kanske en eller två.
Jag hoppas du träffar människor du tycker om. Kanske några få, kanske många.
Kanske får du en klapp eller två, kanske känner du att du har det du behöver.
Oavsett, hoppas du får en fin dag!
Egen husläkare
Jag har utsett min husläkare. Hon löser det mesta tror jag. Alltid ett gott råd.
Kryp i hela kroppen, du behöver magnesium ! ✅
Ont i axeln, det är senfästet till bicepssenan. Undvik det här! ✅
Ont i hela höften, det är sätesmuskeln. Stretcha så här och sen släppte hon på spänningarna. ✅ Att jag sen lite snyggt fixade till dem igen löste hon också. Med armbågen och en rulle.
Hälsporre, inga problem! Gör så här. ✅
Inte ett piller rekommenderat! Bara lösa grundproblemet! Jag gillar henne!
Första gången
Jag hittade lite gamla bilder i en telefon. Detta är premiären på Ala. Allra första gången jag sitter på henne.
God jul från alla i Wiviken
Mocka med hjärtat i halsgropen
Det går lite långsamt att mocka just nu. Ryggen är lite stel och vridningen när man mockat funkar inte fullt ut.
I helgen tänkte jag att det får ta sin tid och nu mockar jag noga. Jag hittade en ensam boll under spånet intill en vägg. Tänkte peta ut den från väggen för att få tag på den och när jag ska peta ut sen, då springer den visst iväg! Tror halva Wiviken
hörde mig. Jag som inte brukar bli så rädd så ofta.
Den smet in bakom vattentunnan och kröp ihop i hörnet. Syns man knappt, då finns man inte.
Ala vinner
På första blåmärksplats kommer Ala. Hon tippade av mig på ett fruset traktorspår. Snyggt mörkblå över halva rumpan.
Sen seglar världens bästa Susanne upp på en säker tvåa. Hon fixar både snygga mönster och mer oformliga märken. Omtänksamma märken.
Trea är nog ponnyn på ridskolan som knockade mig rakt över näsan och ögat. Jag skulle tränsa och någon slet upp dörren bredvid. Hon skyggade undan och jag fick hela hennes skalle i min. Finns inga bilder, men då var jag rätt snygg.
Världens gulligaste
Igår när jag precis börjat packa ihop för att gå hem. Bara veckobrevet kvar att skicka. Då kommer en av mina elever med sin mamma. De har med sig en julgrupp och en presentpåse. God jul från eleverna liksom.
Mina fina ettor! Vilka härliga familjer! Tusen, tusen tack!
Vad krävs?
Krävs det en geggig mörk höst och en kall vinter för att uppskatta våren?
Jag tror det. Snart vänder vi mot ljusare tider och jag längtar. Varm vårsol, tussilago, takdropp och fågelkvitter. Fällpäls, blåsippor, mörknande isar, vitsippor och första vårkaffet ute.
Helg, frukost
Det är tyst, eller ja… Ungarna tittat på tv, det hörs.
Det är lite mörkt. Hästarna är utsläppta. Kasper sover på mattan i vardagsrummet. Micke sover uppe efter nattjobb. Det är ganska tidigt för att vara helg. Tjugo i åtta.
Detta är mysfrukost för mig. Knäckebröd med ost, kaffe, lite äggröra, en ingefärashot och dagens magnesiumdos.
Man får inte vara dum…
Kallt ute och dags för att klippa man!
Så skönt med en varm sax i handen.
Kläm på min rumpa…
Jag har en bråkig höft. Den är stel som tusan och i fredags släppte Susanne på spända muskler i rumpan. Sjukt ont just då! Skönt efteråt när det släppte.
Måndag och snö på skridskoisen. Jag tänkte mig så klart inte för och plogade på. Det gick ett par timmar och sen var det fem steg bakåt. Stel så man inte ens får på skorna liksom…
-Har du tid?
-Ja, inget bokat. Kom du!
Hon log och jag kved och pustade! Vred mig och vickade på tårna för att överleva…
Nu, tio minuter senare är det bättre.
Hon må vara en sadistisk djävel som ler med hela kroppen när jag kvider och krullar ihop tårna, men hon är värd en miljon! Och en stor choklad!
Idag är en ny dag. Jag är stel och jag har ont, men jag har kommit upp och har sockarna på. Jag åker till skolan, resten får vi väl se…
Det finns en häst
Det finns en häst som korsat min väg många gånger nu. Undra om det är meningen…
Första gången var när hon var föl. Det passade inte riktigt att köpa häst då.
Andra gången var för något år sedan. Jag vimsade och vacklade i mitt beslut. Bestämde mig för att köpa och då dök en annan köpare upp före mig.
Nu är hon till salu igen. Lite äldre, lite dyrare. Dräktig. Jag vacklar och vimsar. Det finns som alltid plus och minus. Hur ska man veta vad som är rätt beslut? Hur ska man veta om man hinner och orkar… Jag bestämde mig för att åka och titta på
henne.
I mitt vimsande kom meddelandet att hästen ändå blir kvar i familjen och jag känner bara att det var rätt skönt.
Det ska nog vara jag och Ala. Ala och jag!
När tredje ljuset brinner…
När tredje ljuset brinner
vi juleklappar syr
och mamma bakar kakor
och har ett fasligt styr
Uppenbarligen tar vi sovmorgon i allt bestyr för jag sov till åtta, det är inte helt vanligt en helg. På loven ställer jag om lite, men inte på en helg.
En innersta grund
Skavlan pratade i sitt sista program om en innersta grind, en man inte öppnar för någon.
Jag vet inte om alla har en sån, men jag har en. Vad som finns bakom den tror jag ingen nånsin kommer få veta. Innehållet där är mitt. Det är inga hemligheter och inga mörka saker, inga ljuspunkter eller lyckostunder, mest tankar, funderingar, känslor
och upplevelser som jag vill ha eller behöver ha för mig själv.
Kallt
Det är många skridskor att knyta nu. Det är kallt om fingrar nu.
Jag tror jag ska räkna någon dag.
Reservtanken
Just nu är det lite av reservtankens bränsle som de flesta lärare går på. Det är två veckor kvar till ett efterlängtat lov och både personal och elever är trötta och slitna. Toleranströskeln är låg hos eleverna och lärarna försöker in i det sista att
räcka till.
Det är ett arbetet där man bränner sin egen energi, där man ständigt ger av sig själv. Man inspirerar, berättar, delar med sig, pushar och peppar och försöker hela tiden få med alla på tåget. Man jobbar långa och intensiva dagar. Nu, snart
är det lov.
Just i år känner jag det inte lika tydligt. Jag har det bra på jobbet nu. Jag har min lilla klass, vi känner varandra nu. Jag jobbar inte färre timmar, jag har så klart elever med skiftade behov, men jag har det bra.
Till alla som kämpar, där lågan nu flämtar så hoppas jag att ni får lugna dagar fram till jul. Jag hoppas ni drar i nödbromsen innan ni slår näsan i väggen. Ingen vinner på att ni kraschar.
Tänk ändå…
Tänk ändå vilka små saker som visar sig betyda så mycket.
Tänk om jag inte ringt det där samtalet till flyttfirman när jag flyttade till Gotland.
Då hade jag inte suttit här med en man, två barn och just det här huset.
Tur jag ringde.
Den hästen
Ala kan man ge vilket förtroende som helst tror jag.
I helgen red Jonathan . Han fick prova att rida själv när vi kom tillbaka. Volter, halter och hon bara försöker tolka hans lite fumliga signaler.
Det blev volter, svängar , start och stopp.
Duktiga, trygga häst!
Duktiga unge!
Den ungen!
Brunt bälte i karate. Det är tur han är snäll med de kunskaperna.
Lite support och glada tillrop tack
Jag gillar inte tandläkare. Jag har en gammal upplevelse som spökar och det är nästan alltid med känslan "just det, det var inte värre" jag går därifrån.
Jag har hittills klarat allt, lagningar och en rotfyllning. Det är borrandet som är värst. Jag har ganska schyssta tänder, så erfarenheten är inte superbred. Nu ska jag dra ut en visdomstand som spökar.
Jag har en plan, plugga i lurar och ösa musik. Det brukar funka, men helt bra känns det inte.
Jag behöver bra erfarenheter att luta mig mot. Dela allt bra med själva ingreppet du kan. :)
Just nu lutar jag mig mot att det tar Max en kvart från att man startar tills den är ute. Oftast kortare tid.
Dag 30
Self portrait
Sista dagen. Jag snodde ett filter och med detta är mina 30 dagars utmaning slut.
Dag 29
Black and white
1,2,3,4
I veckan såg jag och Jonathan inte mindre än fyra älgar på vallen vid Låsbyn på vägen till skolan.
Mörkt men Jonathan knäppte en bild. Rätt maffigt med fyra på en gång och på ganska kort avstånd .
Dag 28
Flowers
De trivs hos mig. Orkidéer i full blom, paraplyaralia som blommar, liljor och nu novemberkaktus.
Dag 27
Celebrations
Jag älskar advent, minst lika mycket som jul. Födelsedagen kvittar. Bröllopsdagen brukar jag komma ihåg, men inte åren. Förlovningsdatum är hopplöst. Glömmer alltid…
