Marions blogg

Just nu är det lite av reservtankens bränsle som de flesta lärare går på. Det är två veckor kvar till ett efterlängtat lov och både personal och elever är trötta och slitna. Toleranströskeln är låg hos eleverna och lärarna försöker in i det sista att räcka till.

 

Det är ett arbetet där man bränner sin egen energi, där man ständigt ger av sig själv. Man inspirerar, berättar, delar med sig, pushar  och peppar och försöker hela tiden få med alla på tåget. Man jobbar långa och intensiva dagar. Nu, snart är det lov.

 

Just i år känner jag det inte lika tydligt. Jag har det bra på jobbet nu. Jag har min lilla klass, vi känner varandra nu. Jag jobbar inte färre timmar, jag har så klart elever med skiftade behov, men jag har det bra.

 

Till alla som kämpar, där lågan nu flämtar så hoppas jag att ni får lugna dagar fram till jul. Jag hoppas ni drar i nödbromsen innan ni slår näsan i väggen. Ingen vinner på att ni kraschar.