Sjukvård eller friskvård?

Jag tror det hände i årsskiftet ungefär. Jag valde en annan väg, en väg med vegetarisk mat och ganska hård träning. Det var nog ungefär då det vände också. Kanske strax efter.
 
Jag har mindre trassel med min reumatism (som jag på något sätt aldrig kommer erkänna att jag har). Jag mår så galet mycket bättre. Ledvärk har blivit träningsvärk och soffhäng har blivit rastlöshet och endorfinabstinens.
 
Jag gick från sjukvård med många recept, nedsatt arbetsförmåga i perioder och ömma leder till gymbesök tre, fyra gånger i veckan. Vikter i hantlar och på skivstång, svettiga träningskläder, häftig andhämtning, maxpuls och massor av endorfiner. Det har tagit en del pannben, många, många svordomar och lite blod och massor av svett. 
 
Pannben hade jag nog innan, kanske är det just lite jävlar anamma som krävs för att göra den resan. Många hade nog valt den enkla vägen, ligga hemma under täcket, stackars mig. Jag är glad att jag valde min väg. Den har uppförs- och nerförsbackar, den svänger och ringlar sig, den har långa raksträckor och den är både smal och bred och den är så mycket bättre och roligare. 
 
Vägen, Balkar, Sökväg, Skog, Natur, Tystnad, Lugn
 
 

Ingen lördag för klenisar

Först ett tufft cross-pass på fabriken. Det känns redan idag så imorgon kommer bli en lång dag med ömma axlar. 
 
 
Hem, duscha och lite mat i magen innan vi åkte och hämtade två lass hö. Ett ton ungefär. Allt ska först på och sen av. Varje bal väger ungefär mellan 10-12 kg.  
 
 
 
Sen var det ju allt det där vanliga, mocka boxen, bära vatten, gå med hunden.
 
Jag somnade tidigt igår. 

Lördag, nu kör vi

Starta med ett cross-pass. Hämta ett ton hö. Lastträna Kyllir. Gå med Kasper och röja av stallet. Rida kanske?
 
Den här lördagen kommer gå den också.
 
 

September

2008
 
2009
 
2010
 
2011
 
2012
 
2013
 
2014
 
2015
 
2016
 
2017
 
2018
 
2019

Det kom ett mail...

För ett tag sedan ansökte jag om att vår familj skulle bli Masterbyggare hos E-brix som är ett företag som säljer och arbetar med Lego. 
 
Nu hade de läst vår ansökan och det kom ett mail... Vill vi medverka i en TV-produktion? Efter ett ganska kort middagsmöte så kom vi fram till att det vill vi nog. 
 
Nu är foton och en film uppladdade på Meter TV's hemsida och vi har ansökt. Håll tummen!
 
 
Ansökningsvideon kan ni se på:
 
https://youtu.be/9clq6tskpGY
 

Komplexa relationer

Hon är en god vän. Hon är en fantastisk kollega. Hon är Jonathans lärare. Ändå får vi ihop det på något vis. Jag gillar henne.
 
 
 
 

Jag skulle ju bara gå...

Det är den tiden på året när man sällan kommer hem tomhänt efter en promenad.
 
 

När man inte kan träna

En strulig mage satte stopp för träningen hela helgen. Surt, men det blev en långpromenad i alla fall. Skönt väder, jag kan faktiskt uppskatta höst såna här dagar. 
 
 
 
 
 

Middag runt hörnet

Det är lyx att kunna hämta middagsgrejer runt hörnet. Av detta blev det svamprisotto. Galet gott.
 
 

Tänka om

Min mage är mycket sällan bråkig. I går kväll och i natt har vi inte varit alls överens. Det har nog gått något magvirus på skolan också där man blir dålig i magen. 
 
Jag hade längtat efter träningen i dag. Längtat mycket. Det är ju bara att boka av när man är tom i magen. Så, nu sitter jag här och surar.
 
 

Duktiga Kyllir

Jobba med unga hästar är så kul. I helgen provade vi att kliva in i transporten för allra första gången.
 
Världsklass på den ungen.
 
 
 

Premiär

Nr det är kallare än tio plusgrader åker de på. I lördags på morgonpromenaden var det premiär.
 
 

Det tar sig

Hade en härlig tur med Ala upp i skogen i helgen. Lite spänd tills vi kom förbi torpet och hon fick trava av sig en bit, sen var det bara att njuta.
 
Underbara häst!
 
Dagen efter snodde Jonathan henne. Hon är eftertraktad.
 
 
 
 

Att rufsa sig

När Kasper är blöt och skakar av sig så säger Jonathan att han rufsar sig. Såklart! 
 
 

Jesper, korgen, Kasper och jag

Det är härligt när skafferiet finns utanför ytterdörren på promenadlängds avstånd.
 
Blodriska är ny för mig. Det var gott. Inte helt olikt kantareller, men annorlunda konsistens. Vi stekte den i smör med lite örtsalt och pepparmix.
 
 

Sliten lärare vilar

Det har varit några tuffa veckor nu där 45 timmars arbetsvecka blivit mycket mer än 45 timmars. 
 
I helgen skulle det vara lugnt. Inget jobb. Sådana dagar är det guld värt att börja dagen med en promenad med hunden. 
 

Rastvakt

Det kan hända mycket på.rssten på en skola. Flätan är gjord av en elev och dekorationerna av en annan, en tredje tog bilden.
 

Blöt promenad

Man vet att det kan bli blött när himlen ser ut så här... Ofta orkar det inte över sjön, men den här gången blev jag och Kasper genomblöta.
 

Gåtan är löst

Idag låg post till mig på skolan. Ett internkuvert med mjukt innehåll. Märkligt. Inte mitt namn på, men på bubbekuvertet inuti stod det Marion. 
 
Jag hittade en t-shirt i. Ingen att tacka, ingen avsändare. Jag vill gärna tacka. Fin var den också, och kul. 
Efter fem minuter av hårdtänk erkände hon. Elin. ♥️
 
Det var visst hon som gjort armband också. Ni vet, de med höger och vänster som Elsa fick.
 
Hon är bäst. Jag är glad att hon finns i mitt liv. She has got my back. 
 
 

Trevliga rumpor

Lite nyvakna fotfarande med nattens spån lite här och där. Kan du se vilken rumpa som är vilken?
 
Det finns fyra hästar i stallet, Joar, Zorro, Ala och Kyllir.
 
 

Såld

Oj så blandat det är att sälja sin fölunge. Jag har hittat världens bästa köpare. Han kommer få det hur bra som helst. Hon vill visa honom, hon har en plan som ridhäst, hon är helt förälskad i honom, hon vill komma och hälsa på honom innan han är leveransklar. Det känns så bra, samtidigt som en del av hjärtat brister...
 
Hon sa alla de där bra sakerna man vill höra. Jag får njuta extra mycket de månader som är kvar. 
 
Fina, fina Kyllir. Det blir bra. Det kommer kännas bra och rätt, sen... Det brukar ta några veckor innan man vant sig.
 
 
 
 

Nu då?

Jo men nu kanske det kan bli av. Målet att rida ut ensam två gånger i veckan. Jag gillar inte att rida ensam, men jag ogillar mer att inte rida alls.
 
Jag gav mig ut, skritta en runda. Ala tyckte att skritt uppför lilla backen var onödigt så jag bjöd på 50 meter galopp då. Hon gillade det. Knappast skadligt.
 
Jag har analyserat känslan också. Det är det där lite spända jag inte gillar. Det kommer troligen från vurpan när jag slog mig blålila på halva rumpan och slog i huvudet så det smakade metall. Då var jag förvisso inte ensam, men det var det där spända som gjorde att hon tillsist blev rädd, kastade runt och jag som satt barbacka åkte av. 
 
Fyra gånger har jag åkt av henne, två har varit vid tillfällen när hon kastat runt. Både var längesedan. Det är väl de hjärnspökena jag får driva ut nu.
 
Det gör mig inget att hon är pigg, inget att rida fort, inget att vara ensam, detär det spända jag inte gillar. När hon rycker till i hela kroppen och man vet att nu händer det, eller inte. Det gör hon inte om man har sällskap. 
 
Jag tro det är att hon är ovan at vi är ute själva, så då får vi väl träna på det då när vi lunkar i skogen då och då i vårt lugna tempo. 
 

Bra start

Detta är en bra start på en lördagsmorgon. Om du inte förstår vad allt betyder är det ingen fara. Det betyder massa puls, massa svett, ta i så du mår illa, häftig andhämning och lite senare bästa känslan någonsin. Endorfiner. Allt före klockan tolv. 
 
 

Han är min överdel

Jag äter sällan mjukt bröd. Det blir knäckebröd i stället. Det är godare. Ibland händer det fick, som när vi lyxar till det med bake off till frukost. Då kan jag ta en halva, helst nederdelen av minibaguetten. Micke tar alltid överdelen.
 
 

Trolla

 

De två

 

Snart klart

Skov heter det om man har reumatism. Jag vägrat ju ha det. Jag har växtvärk. Eftersom den har bråkat nu i några veckor, kanske mer och det äntligen börjar släppa borde det betyda att tillväxtperioden är över för nu va?
 
Nä, jag vet inte hur långa mina "tillväxtperioder" är. Jag väljer ju att inte bry mig om dem.
 
 

Bergius

Vi fick ett äppelträd i bröllopspresent. Framtaget av en släkting till mig. Det var längesen förstås. Jag vet inte ens om man tar fram äppelsorter nu för tiden. 
 
De är röda i skalet, vita som pärlemor inuti och galet goda. 
 
 
 

Snabb morgonpromenad

Muller på håll och åskvarning. Hunden måste ut ändå. Vi passade på när det var uppehåll. 
 
De sista hundra metrarna hem fick vi springa.
 
 

Lycka

 
Jag fick ju höger och vänsterarmband på posten för ett tag sedan. Jag vet ännu inte från vem. 
 
I helgen fick brorsans tös Elsa tag i dem. Helt lycklig. Hon fick ta med dem så klart. Hon fick också en hög andra som jag fått från elever. 
 
Så vem du än var, du gjorde mig glad då och Elsa glad nu. Tack. 

RSS 2.0