2017
Januari
Ganska mycket snö och kallt och ganska lite snö och slask. Ala kunde jag konstatera att hon fortfarande var dräktig efter sensommarens bukhinneinflammation.
Jag hann med att rida lite och fick med Micke på Joar vid några tillfällen. Minns tydligt ett av dem när det var folk på isen med skridskor och spark. Aka plockade fram sin allra finaste tåspetsdans... Jag hoppade av. Joar körde expresslokvarianten med Micke.
Jag hittade tillbaks till pennorna igen, det var längesedan.
Februari
Läkemedelsbyte och det tog ett tag sen gick livet lättare igen. Lika dyrt den här gången. Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen. Vi bor i ett bra land.
Ungarna och Micke var med till Arlaloppet i Filipstad i snöoväder. Bussen körde fast och Micke och jag skottade och kastade på grus. Bra gick det tillsist och ungarna fick varsin medalj.
Jag simmade en hel del och det är något jag verkligen gillar. Min typ av träning, mitt element.
Mars
Vardag och livet rullade på, tappade tänder och vad ska vi ha till middag? Vår i luften ena dagen och snö andra.
April
Det var då vi drog till fjällen på en vinstresa från MacDonalds. En härlig weekend där vi åkte slalom hela familjen. Ungar lär sig snabbt, det kan man ju konstatera. Mersmak kan man ju också konstatera...
Vi firade påsk med den obligatoriska skattjakten och med mormor och morfar. Ingen magsjuka i år...
Första fikapausen på altanen klarades av. Lika härligt varje gång.
Maj
Ljusa kvällar och har man en favoritmånad så är nog maj min. Nu blev det äntligen ett litet föl. Froste föddes och jag missade allt med en kvart tror övervakningskamera.
Jag tror inte något annat i maj kan toppa detta.
Juni
Ungarna avslutade skolan och var väl förtjänta ett härligt sommarlov. Jonathan hade lärt sig läsa och Jesper hade skrivit nationella prov i trean med härligt bra resultat.
Vi firade såklart skolavslutningen med glass vid Picasso.
Uppladdningen för bruksprov och tredje gången gillt började så smått. Froste fick snällt haka på både på ridturen och när vi tränade på att dra timmerkälke.
Midsommar firade vi med Wiviken-gänget och i år fick vi se oss besegrade. En härlig dag hade vi med massor av folk som drack öl, kämpade i femkamp och hade trevligt.
Sommarlov var så klart skönt och vi hann med en del bad, utevistelse och bus och mer skulle det bli.
Juli
Lata dagar i kojan hos mormor och morfar hade vi en hel del av. En och annan sväng på Vänern och bad, bad, bad!
Vi åkte också på årets andra resa, en vinst den med faktiskt och Åland var målet. Några härliga dagar på en ö som kändes bekant på många vis. Vi trivdes även om vädret var lite kyligt. Blodad tand vad gäller resor fick vi nog alla fyra.
Vi hann med både Örebro Open Art och Titanicituställningen också. Duktiga ungar som gick den långa vardringen bland alla föremål med lurar och lyssnade hela tiden.
Augusti
Födelsedagar och bruksprov och skolstart.
Tak på altanen hann vi också med och att nyttja det, om och om igen. Få saker slår en middag under taket.
Många svampturer och mycket svamp. Ibland fick man bära hem skatterna i tröjan.
September
LEGOLAND, äntligen. Vi hade det fantastiskt bra och jag och Micke hade nog minst lika kul som ungarna. Vi tog Öresundsbron ner och Stenaline hem. Ett kort stopp strax norr om Fredrikshamn hann vi också med. En blåsig, kylig strand och själen andades in och ut och känslan av att vara hemma växte sig starkare för varje andetag. Hav, vatten och strandeller klippor. Jag hör hemma där.
Oktober
Oktober kantades av vardagslunk, lite för mycket jobb och en och annan ridtur. Jag tror inte jag skulle överleva utan häst som andningshål.
November
Det är så man ska gå i ide på riktigt. I år tyckte jag ändå att det gick ganska bra jämfört med vad jag brukar tycka. Det är ofta i november som det blir lite mer av brasa, en bok eller något utvalt på tv:n. Med fiber i huset går det också lite bättre om man vill streama något.
Det märks också tydligt när det blir höst för då tar jag nästan inga bilder alls, inte med mobilen, inte med kameran... I ide som sagt, för sen, när det blir frost och fryser till, då blir bilderna fler igen.
I år däremot har vi fått lite nya besökare på tomten, en ekorre och några rådjur som kommer med jämna mellanrum. Trevligt!
December
Nu börjar det känns lite mysigt igen, advent, julförberedelser, nedräkning till jullovet. I år har i som vanligt bakat lussekatter och fixat julgodis. Mer julgodis än nånsin i år faktiskt. Mycket kvar också...
Med årets sista bilder laddar jag för ett 2018 som jag hoppas blir bra. Häng med om du vill, jag finns här ett tag till.
Kräksnö
Läste någon som kallade det att kräksnöa när det vräker ner snö. Igår på min morgonpromenad då kräksnöade det. Vi får väl se hur det går idag...
Att ha hund och bo på landet
Morgonpromenad och Lilla svängen. Vi kom ett par hundra meter innan fyra rådjur skuttade över vägen. Sen kom vi en halv kilometer till innan en hare svischade över vägen framnför oss. Jag tror det var en hare i alla fall.
Några hundra mete senare så skuttade rådjur nummer fem in i skogen och hela vägen till och från syntes spår av räven i snön.
Saffran är inte speciellt intresserad av vilt så han släppte jag lös så fort vi klivit över de allra färskaste spåren. Om han skulle dra efter något så är det kortvarigt, man bara ropar så kommer han tillbaks.
4-hjulsdrift is the shit!
Två gånger hittills har jag dragit loss folk i vinter. På med en bogserlina, i med ettan och tuffe-tuffe-tuff så kan man kroka loss och vinka hej då. Kört fast har jag aldrig gjort hittills med fyrhjulsdrift.
\n
Vårt köksbord
Jag hade länge en idé om att jag ville ha en gammal dörr som bordsskiva. Bordsbenen vi hade skulle man lätt kunna använda som underrede och problemet var bara att hitta Dörren, den med stort D.
Den ena efter den andra var för smal. I vårt stora kök så kan man liksom inte ha ett litet bord. Jag visste också vilken sorts dörr jag ville ha. Spegeldörr, gammal och gärna i bruna eller blå toner, sliten. Jättelätt! Jag hade span på Blocket men nä... Det tog sina veckor kan jag lova.
Sen, efter ett bra tag hittade jag dörren, den Dörren. Den fanns ett stenkast hemifrån och det var en gammal, sliten, brun dörr. Den hade sin historia också.
Kom från ett hus i Väste mellan Kristinehamn och Karlstad som byggdes 1842. Den kommer troligen från när huset byggdes. Huset var en mangårdsbyggnad där det fina folket bodde.
Jag kan inte låta bli att undra vilka hemligheter som viskats bakom min dörr, vad det varit med om. Nu funkar den som köksbord och vi har inte på något vis förstört den utan gjort så lite som möjligt med den och ovanpå den ligger en glasskiva. Nu får den höra våra hemligheter.
På bilden så håller de på att röja ur huset i Väse där dörren ommer från, det är därför det är så stökigt. Kanske var det då som någon tog tillvara den?
Risgrynsgröt
Få saker kan få magen att vända sig så som risgrynsgröt. Det är verkligen det äckligaste jag vet i matväg. Lukten av ljummen mjölk ihop med kanel och lite sötsliskig gröt, hua!
Det började egentligen när jag själv gick i skolan, mellanstadiet kanske och det serverades gröt. Alla skulle smaka och det fanns ingenstans man kunde slänga mat. Ganska hemsk kombination faktiskt. Jag var dessutom en ganska tyst, försiktig tjej då, regler följde jag, tyst och snällt. Att ställa en tallrik med gröt på i disken eller slänga i någon papperskorg fanns inte.
Nä, jag satt där med min mjölk, stoppade om och om igen skeden i munnen och varje gång fick jag kväva en kräkreflex. Jag minns det så tydligt. Vidrigt! Har aldrig ätit gröt därefter och kommer aldrig göra. Jag har till och med svårt för keso, det ser ju ut som risgrynsgröt och fast det smakar väldans långt från gröt så går det inte. Jag har provat och valt bort. I mat kan jag äta det, men inte ensamt.
När barnen var små var ju gröt ett bra mellanmål. Man köper en färdig korv och kluttar ut, enkelt... Fast, man riskerar att få det på händerna och det var länge en fasa det med. Nu funkar det om jag spolar av det direkt.
Mina elever vet om allt detta och jag skulle ALDRIG tvinga någon att äta upp eller provsmaka om och om igen på något de verkligen inte gillar. Min upplevelse vill jag inte att någon annan ska få.
De är lite söta också, för några år sedan i matsalen så sa de snällt flera stycken att de kunde ta mat själva (vi hjälper till att portionera ut när det gäller de yngsta). De skulle ta försiktigt och inte spilla och i fredags när det var gröt kom flera fram och frågade om det gick bra när jag stod där med sleven och grötkladdet. Det gick bra, jag kan protionera ut nu, men vid några tillfälllen fick jag böja undan en stund och andas lite annat än ångorna av gröten.
Fy faan för matsalspersonal som tvingat och tvingar barn att äta mat de inte alls vill eller kan äta. Hoppas ni fick kolbitar i era julklappar, eller någon annan mat ni verkligen inte gillar!
Bilden hämtade jag frå Pixabay, såna här bilder tar inte jag.
Julafton på Wivikenvis
I år så sartade vi med en vurpa i lekrummet, ett svullet och ömt finger, så brukar vi inte göra.
Vi firade med momor och morfar. De kom vid lunch och då var det lite julmat som gällde. Julbordet brukar vara ungeför samma, det vanliga och alla får ta av sina favoriter. Nytt för året var en sallad med rödbetor, kantareller och ruccola. Sjukt god.
Efter lunchen tar vi en promenad, Lilla svängen, traditionsenligt. Jag tror alla som var med på ett eller annat sätt, stort eller litet syns på bilden. Det är ganska skönt med en liten promme efter maten faktiskt.
Sen är det lite fika och efterrätt, pepperkakscheescake. Sjukt god! Här hittar du receptet:
https://www.kokaihop.se/recept/cheesecake-med-pepparkaka-2
Efter det kollar man Kalle och hans vänner och sen kommer tomten. I år lämnade han in säcken och for vidare.
Bästa julklappen i år måste varit den Micke fick. Han brukar ju glömma Saffran i stan titt som tätt.
Kvällen sen brukar vara lugn, ungarna byggde på Legosatsen de fick, Fängelseön. Jag och Micke låg på soffan och jäste.
Vi hade det bra! Jättebra!
God jul
Vad är viktigast idag?
God jul, vad är det som är viktigast med en god jul?
För mig är det viktigast att alla är friska nog att orka med att fira jul. Det måste vara etta på min listan. Gäller två- och fyrbenta!
Sen är det nog att få fira jul med människor som betyder mycket för mig. Min mamma och pappa brukar komma hit och min bror och hans familj brukar vi träffa här kvällen innan på gröt och skinkmacka.
Gröt förresten, det måste vara den äckligaste mat som finns... Tvi vale! Jag kan knappt känna lukten av varm kanel och mjölk ihop utan att det vänder sig i magen. Det ska jag berätta mer om en annan gång...
Viktigt också är barnen, jag gillar jul och har alltid gjort. Jag gillar jul med barn ännu mer.
Jullov känns också viktigt, sovmorgon, mysfrukost och att få rå sig själv några dagar. Tro mig, lärare behöver det. Tro mig också när jag skriver att det inte är ledigt vi har utan mer kompledigt. Alla lov (utom fem veckor på sommarlovet är inarbetad tid) är välkomna när man jobbar i det tempo man gör. 22 ungar med full fart från åtta till ett, ibland halv tre.
Det är julaftons morgon när detta läggs ut. Njut av hela dagen, eller hoppas du haft en skön julafton.
Gäller det mig?
Jag gör mina, fina fransar på Gymfabriken i Storfors. På ytterdörren när man ska gå finns den här skylten. Jag tror inte det gäller mig som just haft en knapp timme med en bra radiopratare i öronen, slumrat lite med slutna ögon på en brits och bara känt mig ompysslad.
God jul hörrni!
God jul önskar vi alla värstingar i Wiviken. ta hand om dig i jul, ät bara det du gillar, hoppa över det andra. Ge bort en julklapp om du vill, håll tummen för en vit jul, både vad gäller alkohol och snö. Njut av familj och vänner, ta tid att prata med varandra, ät julgodis. Ta en promenad, bry dig lite extra om de fyrbenta, men ge inte massor av extra mat. Titta på stjärnhimlen om kvällen och sov lite extra på morgonen om du kan.
Ta extra hand om alla barn, detta är deras högtid.
Mot ljusare tider!
Vinterdrömmar
Vinterdrömmar
I fyra långa månader
ska jag trotsa kyla och snö,
skruva broddar i isfyllda broddhål
och snåla med halm och hö.
Jag ska rida på isiga vägar
i pannlampans måttliga sken,
med dubbla kalsonger och vantar
och stelfrusna fingrar och ben.
Jag ska skotta gångar till stalldörr´n
fast jag vet att de snart yr igen.
Men jag ska jobba och slita och kämpa
för jag vet vad som väntar mig sen.
Efter fyra månaders vinter
och en tid av ljusnade vår,
två månaders värme och solsken,
korta sommardar återstår.
Jag ska trava på lummiga stigar,
galoppera på grönskande vall
och njuta av ljuset och värmen
som strömmar genom vårt stall.
Visst är vintrarna långa och kulna,
men någonting har jag väl lärt:
att när sommaren kommer tillbaka
så vet jag att det var det värt!!!
Vem är vem?
Ofta får man höra att fjordhästar är så lika. Till viss del kan jag hålla med, men inte fullt ut.
I stallet står fyra fjordhästar, Ala, Joar, Zorro och Froste. Kan du pricka in rätt öra till respektive häst?
Tredje advent
Tredje advent var dagen när mamma och pappa kom på 11-kaffe, ungarna blev klippta och tallen blev levererad och klädd.
Tredje advent var också dagen när det var kallt som attas ute och med kallt vinterväder kommer solen. Då är det lätt att ta fram kameran.
3584 med blod svett och tårar
En del saker blir inte som man planerat. När Atle föddes var det självklart att Ala skulle premieras, hon skulle in i stamboken och få ett nummer. Jag hade däremot inga planer på att göra det med honom vid sidan utan det skulle tas nästa sommar.
Vi tränade ordentligt, jag har ju en förmåga att vilja visa Grand Prix-nivå när det krävs något betydligt enklare. Galoppfattningarna var roligast att träna och det tyckte vi nog båda. Underbar känsla att trumma fram på vägarna i skogen, lika glada båda två. Vi hade också bra hjälp av Anna, en tränare som jag har stort förtroende för och som fixar till småsaker så stora saker också löser sig.
Hur som helst, det vita schabraket satt på, mina vita ridbyxor var framme och Ala var halt. Inget bruksprov för oss det året. Det blev något helt annat, en långvarig skum hälta som efter många veterinärbesök tillsist visade sig på en röntgenplåt som en pålagrning i kronleden på höger bak. Med en blodig bakkota åkte vi hem. Ala hade tydligt markerat att bedöva något kota skulle vi inte och hon kastade kanyler, veterinärer och djursjukvårdareåt höger och vänster på stallgången på ATG i Karlstad. Hemresan var inget vidare, snöstorm och en stor klump i magen och en i halsen. Min fina häst, var skulle detta sluta.
På återbeöket såg allt bättre ut och med en specialsko som är uppåtriktad i tån kunde i knappt se något hälta och det fanns ingen synlig förändring på röntgen. Jag tror nästan veterinär Henrik var lika förvånad som jag.
Nu laddade vi för draget bruksprov och en fölunge till. Ala åkte till Fjelltor och kom hem dräktig. Hon drog gärna och tyckte det var kul. En härlig häst att jobba med och jag kände att jag gick i morfars spår när vi några kilometer från där han körde häst i skogen drog våra stockar.
Det blev augusti och vi var redo för att åka till Arvika och dra timmerkälke. Fredag kväll när jag ska ta in hästarna så kommer ingen Ala men hon gnäggar när jag busvisslar. I hagen stod en häst som verkligen inte var pigg. Hon darrade i hela kroppen och jag fick bogsera hem henne den korta biten till stallet. Över 40 grader och hon var verkligen inte pigg. Det blev en lång natt tillsammans med Lotta från distriktsveterinärerna i Kristinehamn. Det var flera samtal till Skara och Strömsholm och släpet var kopplat. Bukhinneinflammation och det var ovisst om hon skulle klara detta. Lite bättre efter smärtstillande men det var verkligen en sjuk häst i stallet. Jag har helt ärligt aldrig sett en så dålig häst, inte före och inte efter. Det gick dock vägen, hon repade sig och det där lilla knytet till föl i magen klarade sig också. Det blev såsmåningom Froste.
Med en Froste vid sidan laddade vi nu för bruksprov igen. Vi tränade och tränade och jag blev nervösare och nervösare. Jag hade mycket hjälp av Anna-Karin och det är jag glad för. Såna där små tips som löser problemen lätt.
Vi åkte till Arvika och med oss hade vi selen och timmerkälken jag och Micke renoverat, Micke, Malin och Eva. Man fick "övningsköra" ett varv innan det var dags och vi selade på och drog ett varv, inga problem. Kul tyckte Ala medan jag var kräkfärdig. Timmerkälken imponerade på farbröderna och sen, nästa varv var det på riktigt.
Den här gången gick det lika bra. Finaste, bästaste Ala klev på med ett "Kom igen nu matte, jag fixar detta. Häng på bara" och jag hängde på. Vi åkte hem med fina 40 poäng och ett halvår senare kom hennes siffror på posten. Hon är inte Ala Kry längre, hon är Ala Kry 3584 och hon är och förbli MIN! Min prinsessa, min guldhäst, Vi kommer inte kunna göra allt jag hade planerat, men vi kan göra en del och det räcker så länge det är med Ala jag får göra det.
Myskänsla
När det är snötygnda grenar och lite eftermiddagsmörkt och lyser i stallfönstren, då känns det bra mysigt. För vem? Jo, mest för mig tror jag för hästarna de står ju i hagen.
Good will
Först finns goodwill, sen kommer jag hjälper dig om du hjälper mig, sen kommer jag sköter mitt och du sköter ditt.
Det finns för lite goodwill i världen. Det skulle se annorlunda ut om alla hade lite goodwill.
My kids
Min typ av väglag
Snö, lagom packad, utan spår, mörkt. Då kan man köra väldans fort, och det gör jag! Fast när jag tog bilden stod jag still, fast det inte ser ut så.
\n\n
\n \n
Blått bälte
Igår var det dags igen. Gradering! Jesper laddade med att se slutet på Karate Kid redan i söndagskväll. Fick mig syn på lite nytt.
I skolan igår märktes det, lite nervös. Han sa det flera gånger.
Det gick ju bra såklart och sent igår kom en nöjd, trött unge med ett blått bälte hem. Han är fantastisk.
Lördagspyssel
Vi småstartar med lite julpyssel. Apelsiner ska klämmas nejlikor i, som tomteluvor ska tillverkas, julklappar ska fixas till. Trevligt pyssel med ungarna!
Söndag morgon
Det var kallt i sovrummet i går kväll och det var ännu kallare i morse. På toan var det 15 grader och knappast så mycket varmare i resten av huset. Pannan larmade inte om något fel, men det var uppenbart att något inte funkade, elementen var kalla.
Jodå, en säkring hade gått. Bara att snäppa upp den, starta paannan och tända en brasa. Frukost åt hela familjen i vardagsrummet framför kaminen.
Ala Kry 3584
Klart! Nu har hon sitt nummer. Äntligen. Vägen dit var lång och kantad av blod, svett och tårar.
Bra att ha
Transporten måste vara en av de bättre saker jag har. Vi nyttjar den ofta. Ofta till annat än den är till för.
Saker jag gillar med vinter
1. Norrsken, det var det i förrgår.
2. Snö
3. Tjäle (hata lera)
4. Advent och jul
5. Jullov
Bilden är inte min, den hämtade jag helt lagligt på pixabay.se
Tvättat eller borstat?
Borstade jag tänderna eller tvättade jag händerna?
Vinterkristaller
Af snökristaller klara
står fältet prydt;
om några veckor endast
är allt förbytt.
I glittren emot solen
och fröjden er;
snart sjunken I som tårar
i jorden ner.
I, vinterns vackra blomster,
snart vissnen I,
men utaf edra tårar
skall blommor bli.
Om några veckor endast
är allt förbytt:
af vårens väna blomster
står fältet prydt.
Teamwork
Jonathan och Micke lagade mat i köket. Jag och Jesper, eller rättare sagt jag höll i och Jesper skruvade ihop en hylla.
Vilka ungar vi har!
Duktiga ungar
Jag till barnen: "Här är den gran vi ska ha som adventsgran, fixar ni att såga ner den och dra den till framsidan?"
Ungarna: "Inga problem mamma"
Ut i skogen med bågsåg och handskar och lite senare var det klart. Det är mina ungar det!
Ljuset i mörkret
Det är ändå lite skönt att någonting blommar ute i november, Julros, fick den från mamma för några år sen. Den står där, i kalla, regniga november och bara gör allt lite, lite lättare.
Nu är det december, men den gör fortfarande sitt jobb. Frågan är bara hur sjutton den blomman förökar sig. Det vimlar ju inte av bin och humlor nu precis.
Minns det som igår.
Lika kallt ute nu som i vattnet då. Kalkbrottet utanför Örebro, turkost, kristallklart och iskallt vatten.
