Smarta plagg
Jag älskar väst som plagg. Man är rörlig och varm på samma gång. Man kan ha en tunn jacka under eller bara en tröja. Det finns fickor.
Jag har länge slitit på två svarta Jacsonvästar. Smarta ridvästar som är vändbar med reflexväst på insidan. De har börjat ge upp nu. Tur för mig att jag hittat en ny favorit.
En helt ledig dag
Vad skulle du göra om du fick en extra dag att vara ledig på. Bara en och du får göra precis vad du vill.
Jag skulle rida en sväng, ta en lång promenad med Kasper, kanske träna, pyssla hemma. Antagligen läsa lite och resten skulle få bli som det blev. Vore det sommar skulle sola vara högprioriterat.
Bilden är helt lagligt lånad från Pixabay.
Piggponnyn
Jag tog en sväng ensam med Ala häromdagen. Jag har ingen att rida med och jag saknar det, men hellre ensam än inte alls.
Vi kunde inte ta den vanliga rundan eftersom en stor tall blåst ned över vägen och det inte går att rida runt den. Jag tog vägen upp i skogen. Det var för övrigt längs den hon la mig på ett trakrorspår för rätt många år sen. Blåsvart på hela rumpan. Sedan dess är hon alltid lite osäker där om vi är ensamma.
Sol och blåst och en attans pigg ponny. Lite osäker när vi inte har sällskap, vilket ibland smittar av sig på matte. Några hundra meter hemifrån skuttar ett rådjur över vägen och matte valde att gå en bit, förbi platsen för jag åkte av också.
Väl upp i skogen och när vi kan trava på lite släpper osäkerheten nästan alltid. På hemvågen har hon liksom vaknat till och vi kunde ta en kort galopp. Inga problem, sa Ala. Hur fort hade du tänkt?
Vi övade lite sidvärts för att tänka på annat än gas och hon är en galet härlig liten häst. En galet härlig, pigg liten häst. Sista biten valde jag att gå, hon är inte riden på ett tag och jag går gärna.
Ger man sig in i leken
Cross Tabata och Maria vid min sida. Fy satan vad jobbigt det blev. Det var jag som frågade: Ska vi tävla? Det var jag som dog.
Tävla om vem som hinner flest slamball när bollen väger 15 kg och motståndaren har en tia. Jag gjorde tju-tolv. Hon gjorde elva. Sen bytte jag till 20 kg.
Sen provade vi igen och jag tog en tia jag med. Då tappade jag den och slutade räkna. Sen svor jag en ramsa och Susanne skrev något om någon smocka som hängde i luften...
Sällan blir jag så sur som när jag måste ta i och sen förlorar. Usch! Undra om en sån som jag är gjord för tävling eller tvärtom?
Körde på puls också, lätta vikter snabba repetitioner. Det är jobbigt på riktigt och galet skönt. Att ta slut så man behöver ligga på golvet en stund.
En höjdpunkt
Måndag och en stepbräda. Det är en av veckans höjdpunkter.
Flyt
Ibland flyter det bara på. Ala hade knäckt till sin boxdörr som hängde lite på svaj i öppet läge. Jag hittade gångjärn direkt. Jag hittade skruv som passade på en gång och tro det eller ej med rätt bits satt i skruvdragaren. Klart på mindre än fem minuter. Jag kan själv.
Nu är våren kommen
Kasper han badar året runt, tassarna i aööa fall. I helgen tog han strax efter kag knäppte bilden en simtur.
Plan B
Om plan A spricker för att byrån bågnar, då får man ta plan B.
På onsdag ska de få slytta in.
Nystart
Vi skaffade på jullovet ett litet akvarium. Jag har ju svårt att ha tråkigt liksom... Ett litet där vi stoppade ner en kampfisk och några små malar och några snäckor.
Det tog inte lång tid innan vi kände att det var för litet. Jag hittade ett större som vi åkte och hämtade. Det ingick lite fiskar som alla utom två fick flytta vidare. Kampfiskar är lite petiga med sitt sällskap.
Det visade sig att de malar som vi kunde behålla kommer från Amazonas.En orolig del av Amazonas där inbördeskrig och skövling av regnskog förekommit och förekommer. Där upptäcktes de 2010 när forskare fick tillträde till regnskogarna. De hittade massor av olika malar som var helt okända arter och fick snabbt numrera dem för att sedan kunna kategorisera dem. Vi har alltså två malar som heter L-134 i vårt akvarium.
Coolt när man vet bakgrunden. Tack Lisa för att du berättar det du vet.
L-134 är den lilla malen av de båda. Det andra är en Gibbis, de kan bli 50 cm och kommer också från Amazonas.
Lärare och lov
Det blir nog ingen renovering det här lovet men något måste jag ha att göra. Idag åker jag och ungarna och hämtar ett nytt, större akvarium. 110 liter och det kommer finnas plats för fler fiskar.
Bästa ungen
Han körde Arlaloppet med bravur.
Bästa frukosten
Lördag morgon. Kaffe, knäckemacka med mjukost och paprika, juice och grekisk yoghurt med sötmandel, honung och lite färska bär.
Det är så man startar en bra dag.
Lycka är...
Lycka är att bygga plus plus med en liten goding.
den hästen
Det händer inte ofta, men stormvarning och regn i sidled. De fick komma in före 21.
Ala, lätt uttråkad spexade med än vanligt. Älskade häst.
Mot ljusare tider
Nu har de små gula som jag tror heter vintergöck tittat upp.
Finaste hälsningarna
Det kom en bild till. Maggan och Atle, de där två är som gjorde för varandra.
Den ungen
Han hade masstillverkat alla hjärtans kort och jag fick snällt sätta mig i bilen och agera medleverantör.
Farmers hold
Ev av övningarna på gymmet heter Farmers hold. Man ska då stå och passivt hålla vikt. Farmer walk finns också, då ska man bära tungt i varje hand.
Den övningen gör jag hemma typ varje dag.
3 föl
Ala har fått tre föl. Här är de i kronologisk ordning.
Atle född 2014 efter Arkad Frö. Ägs idag av Maggan Lööw utanför Uppsala.
Froste född 2017 efter Fjelltor. Äga av Pia Keppel som bor i Smålandsskogarna.
Kyllir född 2019, ägs av Linda Damberg som bor i Grythyttan.
Planen är att Ala åker och träffar hingsten Solfin och att hon om allt går bra har en liten unge 2021 igen.
Mot våren
Jag hittade en nyckelpiga på jackan på en elev i måndags. Det är ljust till fem snart. Sportlovet närmar dig. Axeln som bråkat är bättre.
2019
En bild för varje månad. Håll till godo.
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Hälsningar från Froste
Man blir glad ända in i själen när det kommer små hälsningar. Här är det Frostes ägare som bjöd på några bilder.
Till höger på den första och vänster på den andra. Det är Froste det. Lik mamma i sitt vänliga uttryck.
Drömmar
I går natt var jag med och befolkade en ny planet. Allt från rymdfärjan, till landning till ny planet.
Allt började med att alla skaulle förbereda ostmackor inför resan. En av killarna från gymmet var där och han hade fixat en hel trave med ostmackor på typ Lingongrova. Jag tycker det brödet är rätt äckligt. Han hade svept in hela traven i aluminiumfolie och tappade allt. Det var ostmackor överallt.
När vi sen skulle åka så var rymdfärjan som ett flygplan. Det var nedsläckt och flera av de som var med satt fastspända med bältet och sov. Jag upplevde tygndlöshet här. Det var så coolt. Jag minns känslan väl.
Väl framme så fanns det redan människor på plats. De var från olika länder och huset vi skulle bo i var som en liten omodern sommarstuga med lågt till tak, mörk inredning och ruffig känsla. I en del av huset satt ryssar och spelade kort runt ett runt, mörkt träbord. Jag minns att de skrattade, men kunde inte avgöra om det var åt mig eller åt det de sa.
Jag fick min säng tilldelad och det var som en klädd pinnstol man kunde bädda ut. Jättesmal. Huset hade också en del med havsutsikt, men för att komma dit fick man nästan krypa. Taket var av gammal dammig torv och om man petade på den så regnade det ner damm och skräp. Fönstren var låga källarfönster men utsikten magisk.
På planeten fanns också lejonliknande djur, fast så stora som i Alas storlek. De var man tvungen att skjuta för de var farliga. De sköts med två skott i pannan och det kom ett tjugotal per dag som man var tvungen att skjuta.
Undra varifrån detta kommer? Märkligt var det men känslan av tyngdlöshet, den tar jag med mig länge.
Världens bästa jobb
Det finns delar av mitt jobb som är oslagbara. I veckan hade jag en sån lektion. Ekvationer och klass 4. Vi gjorde ett typ spel med askar och kloka gissningar, logiskt tänkande och skratt och nyfikenhet.
Tre ställen
Det finns tre ställen jag tillbringar mycket tid på.
1. Hemma.
2. Skolan, tillika jobbet.
3. Gymfabriken.
Det behövs en motorsåg
Ett gammal trädstam hade blåst av och landat över staketet. Kanske grov inte jättegrov men rejäl helt klart. Eftersom all tråd låg på marken kändes det lite akut. Det kunde gått att dra två tillfälliga trådar, men vad fasen.
Motorsåg står på min lära mig-lista med Micke jobbade och jag vägrar att inte kunna. Fram med bågsåg och yxa.
Ivrigt påhejad av publiken så fick stammen ge upp.
Jag kan allt, bara jag ger mig fasen på det.
Räddningen
Jag äter inte längre Dikloflenak. Magen sa stopp för några år sedan så jag bestämde att nu får det räcka. Jag gjorde likadant med kortison, inte så klokt har jag förstått. Det skulle visst fasas ut. Jag vill ha så lite påverkan på min kropp som möjligt. Voltaren gel kommer jag nog behålla. Oj vad bra det är och vinterhalvåret passar det bra. Linnex liniment är också en räddning mot ömma muskler.
Sköna, soliga, härliga söndag
Högintensiv intervallträning
På lördagar dör man och det är galet skönt. I alla fall efteråt. Man känner nästan alltid att man tagit i och kämpat resten av lördagen.
Sen kommer söndag och träningsvärk. Sen blir det måndag och då dör man igen, av träningsvärk.
Livet möblerar om
Stina Wollter, underbar människa det lilla jag känner till. Jag har aldrig träffat henne, kommer troligen inte göra det men skulle gärna.
I sitt vinterprat pratade hon om viktiga händelser i livet som att livet möblerar om. Hon pratade om sina ommöbleringar. Jag funderade vidare på mina.
Att få barn är lätt det största. Utan tvekan. Snacka om att livet vänder, får en ny mening. Det var ju en högst efterlängtad ommöblering. Det finns ju såna man inte väljer också. Livskriser, när man tvingas ner i svarta hål. En sån har jag haft. När det jag trodde på rämnade och livet gick från att levas till att överlevas.
Det är ett tag sedan nu, Jag minns inte hur många år, tre kanske. Det lämnade spår jag kommer bära resten av livet. Erfarenheter om mig själv som var både viktiga och dyra. Det kostade massor men lärde mig många viktiga saker om mig själv. Jag är minst så stark som jag trodde och mitt skyddsnät är tätt. Jag kommer från och med då alltid se till att jag står på mina egna ben. Trygg och skön känsla. 
Bilden är min, tagen vid ett bröllop. Jag gillar den.
