Topp 3 just nu
Ibland skriver jag i förväg. Detta var innan Covid. Skriver om listan så den passar bättre under.
1. Mot ljusare tider.
2. Helg
3. Glad, bara just precis glad.
1. Mot ljusare tider
2. Friskare och därmed orkar lite mer
3. Snart redo för vanliga livet, jobb och träning.
En liten dalahäst
I går strax efter lunch kom hälsningen och bilderna. Han är hemma hos sig nu och jag tror han vuxit på vägen upp. Var han så där stor när han åkte?
Två hästar, en häst
Idag flyttar han. Så blandade känslor. Glad att hittat en härlig människa med stora planer. Det kan inte bli bättre. Sorgsen att han inte kommer stå i mitt stall längre med den pigga uppsynen, det vänliga, nyfikna sättet.
Det kommer bli bra! Det kommer det , men ändå brister hela hjärtat.
Det är lite farligt
Barmark, plusgrader och vårkänslor i januari det är lite farligt för då VET man att det kommer bli bakslag på detta. Fast vet ni, äsch! Jag njuter av stunden.
Solglasögon på och bra musik! Woop!
Min tur…
Jaha, nu var det min tur. Ganska väntat.
Igår när jag satte mig i min kalla bil för att åka hem frös jag såklart, det gör jag jämt. Detta var dock på ett annat sätt. Jag vet ju hur läget på skolan varit och Micke har testat positivt.
Frysandet gick inte över och nog var jag lite öm i leder och muskler. Senare på kvällen tog jag ett snabbtest. Det visade yttepyttelitet streck på positivt.
Jag mår rätt okej ändå med Alvedon i kroppen. Det är som en influensa ungefär. Feber, men inte så hög. Öm i musklerna och leder och förkyld.
Nu skulle ju Sneis hämtas på lördag men problem är till för att lösas och jodå. Fia, världens bästa Fia, kommer och fixar. Underbara människa.
Lite kul är att Eleonors syster köpte häst av Fia för några år sedan. Vilket sammanträffande.
Varning för utter
Inte så långt från oss hittade jag den här skylten vid en väg. Jag skulle gärna vilja se utter. Någon som har något tips? Tid på dygnet? Är de skygga? Hur gör man helt enkelt?
Duktig prins
Direkt upp på lämmen! Inte hela vägen in, det blev för läskigt med tramp, tramp så var två framben uppe.
Mot vår!
Ala har börjat fälla! Underbart!
Talgoxen skvallrade med vårsånger!
Alltid för tidig
Jag är alltför ofta ute i alltför god tid.
Risotton är klar. Salladen är klar. Vinet upphällt. Han är inte hemma riktigt ännu.
God morgon Jonathan
Det blir ett ljust jättestort fönster i snön när Jona är vaken och sätter på dig kläderna.
Jag vill nog faktiskt inte att du ska följa med…
Hon sa så! Jag vill nog faktiskt inte att du ska följa med.
Samtal med en kollega om allt mellan himmel och jord. Hon berättade om en bok om en man som levde lång tid som buddistisk munk. Vi pratade om att blicka inåt och hon sa att hon ville åka. Jag sa snabbt att jag ville med. Det var då hon sa det!
Jag vill nog faktiskt inte att du ska följa med…
Det var det bästa garvet på hela dagen. Snabbt, ärligt och varmt svar!
Vem vill tillbringa dagar, månader och kanske år och ha mig vid sin sida? Hon som aldrig kan sitta stilla eller vara tyst?! Inte rätt person på rätt plats.
Hon som är olik och lik mig. Hon som är klok och varm. Hon som tänker annorlunda än mig och som gör att jag ser saker på nya sätt. Hon som vänder sig mot alla människor och vill lyssna, stötta och hjälpa. Här finns ingen svart lista, inte ens en
ljusgrå tror jag. Hon är bara rakt genom varm. Är hon en färg är det nog i en skala från varmt gul till djup vinröd.
Nä, munklivet och meditationen med blickarna inåt får vänta… Jag mår bäst på en stepbräda med fullt ös. Jag tänker nog faktiskt allra, allra bäst då.
Tennisarmbåge
Ja inte lär jag vila mig i form! Tejpa och köra är mer min melodi!
Villhöver
De handskarna fanns bara i 12 oz. Tur eller otur, jag vet inte. Jag hade köpt dem direkt om de funnits i 16 oz.
Hon som har mitt ❤️
Den hästen! Vacker som en sommardag, snäll som man bara kan önska.
Det där med sömn…
Strömavbrott och stormvindar. Det knakar i huset och man hör hur vinden tar i. Jag sover inget vidare då, men nu är det en ny dag. Upp och hoppa och hoppas jag tar mig till skolan.
Mina fina
Öka träningen…
Nu är vi där! Få saker slå Ica Maxi i Kristinehamns semlor. Jag måste öka på min träning.
Rynka på näsan
Scrollade och kom till den här videosnutten. Kikade en stund och upptäckte att jag satt med rynkad näsa och ett missmodigt uttryck ! Vem gör så frivilligt?
Skön sovställning
Under bordet, på matten, på rygg…
De där två…
Blåsa glas
Jag skulle någon gång vilja prova att blåsa glas. Det ser så himla häftigt ut. Så coolt material. Från varmt och segt till hårt och skört.
De där två
Hon bjuder till, lyssnar och förstår. Han lyssnar och försöker få till det.
Långtråkigt eller lättroad?
Snap och rikta den mot tv:n. Ser du vilka skådisarna är? Kan du gissa filmen också?
11 år
Idag har vi haft kaminen i 11 år. Undra hur många kubik ved vi värmt oss med?
Jag minns att det var ett jäkla trassel att få in den. Hur skorstenen skulle dras var ett tänk och ett pyssel. Hantverkaren vi bokat först var inte så seriös.
Tillslut så kunde vi ändå tända första brasan.
Kallt
Kallt och vackert hör ofta ihop på vintern.
19 december 2010
Då skrev jag mitt första inlägg. Då var målet att skriva kort och fylla med bilder.
Sen har det blivit några år minst sagt. Nu funkar det väl mer som min dagbok.
Här finns mitt lilla liv dokumenterat. Tankar, bilder, projekt, problem. Minnen inte minst.
Resultat
55 i vilopuls dagtid, det är jag rätt nöjd med.
Vem gör så?
Klump i magen och skak i magmusklerna. Dra ut en tand. Det är sånt jag tycker är jobbigt! Tandläkare… usch och fy…
Kom för tidigt och kände hur oron inte ville ge med sig. Det satte sig såklart i kroppen och att sitta stilla och vänta kändes inte som ett alternativ.
Då gör jag så där helt galna saker. Jag körde ett 25 minuter långt (det var så länge jag fick vänta) benpass i väntrummet! Tur jag var ensam.
Knäbörjar med spark! Så många så att de två sista blir för tunga innan en kort vila och på det igen. Pulsen ökade, jag blev varm och svettig. Mer sparkar! Mer knäböjar! Av med det tjocka tröjan.
De trodde nog jag var lite galen, men vad det hjälpte. Inte tid att bygga på den oroliga känslan utan ut med den. Lagom till min tur var jag både trött och svettig. Det var ganska skönt att få lägga sig i stolen en stund och resten, det bara flöt på.
Tänk vad kroppen visar vägen om man bara lyssnar på den.
Besök i hagen
Kasper hittade den, ekorren. Jag och Jonathan höll koll. De är roliga att titta på.
Den skuttade och bytte träd, en ensam asp. Sen långt ut på en gren och så hoppade den. Ett jättesprång till en gran långt därifrån. Både Jonathan och jag höll andan innan den tryggt landade på en låg gren i granen. Det var en lång luftfärd. Jättelång
och vi trodde båda två att den skulle slå sig i isen nedanför, men icke.
Det spirar
I höstas gick Jonathan, Kasper och jag en promenad. Jonathan plockade kastanjer och ekollon.
Nu har ett av ekollonen grott och det spirar ljusgrönt i fönstret. Frågan nu är väl hur man tar han om en bebis av arten ekollon?
Nyårslöften
Jag hade nyårslöften.
Jag skulle lära mig stå på händer. Det kan jag inte ännu. Det beror på två saker. Jag har inte tränat något värst mycket. Det är en Crossfit- grej och Crossfit var det länge sedan jag körde.
Sen är det svårt att stå på händer för att jag har en strulig handled. Jag gör ju ex armhävningar på knogarna. Stå på händer så är omöjligt.
Kanske ger jag upp, kanske kör jag på…
Fortsätta träna och äta vegetariskt var också två löften och de håller jag fortfarande.
Några nya löften blir det inte. Nu tar vi det som det kommer. Välkommen 2022!
