Marions blogg

SOMMARLOV! Och det gick snabbt att komma in i. Vi sover lite längre om morgonen och Micke har semester just nu. Altanbygget är på g och jag längtar tills vi kan ställa dit våra möbler och använda den nya, stora fina altanen.

 

För barnens del är det mycket utelekar och där är nog vattenspridaren en favorit. Mycket lek och mycket bråk, ungefär som det ska vara antar jag.

 

Saffran har varit halt en ganska lång period men är på friska tassar nu igen. Ala är på betäckning och hon är saknad.

 

Igår var det klart på simskolan och nu kan han simma några simtag utan hjälpmedel. Vi firade med glass i stora lass. Ute är det mycket gunga och springlekar. Sandlådan är passé. Cykla funkar också. Läser gör han och räknar en hel del. Just nu är det mycket funderingar om vilken färg man väljer av två eller vad som är min favorit.

 

 

I nio dagar har vi suttit där nu, föräldrarna och mor- och farföräldrarna. Väntat på våra barn som gått på simskola, smygkikat fast vi inte fått, pillat på våra mobiler, smygtagit en suddig bild eller två, nickat i samförstånd, bytt några artiga ord.

 

Idag är det dags, avslutning och nu är frågan, kan han simma? Oavsett han kan simma eller inte så ska vi fira med glass efteråt, så mycket man vill faktiskt.

 

Det blir allt en speciell känsla när man kan bädda Jespers säng med mina gamla lakan jag hade när jag var liten och sen se Jonathan äta middag med bestick jag också hade som liten. Med risk för att låta äldre än jag... hrm... känner mig, undra om det inte var bättre förr? Höll inte saker lite bättre då?

 

En del har det bättre än andra när det är dags att kliva upp.

 

Stora killar kör bil och vet precis när "vår" grusväg börjar.

 

Jag tror det är få toaletter som kan ståta med en utsikt som denna.

 

Mässingstigbyglar för 20 spänn, man kan slå volter för mindre. De kostar liksom inte 20 spänn nya om man säger så...

 

Hon är som prinsessan i sagan, fast värre. Sju dynor räcker inte, det ska vara åtta!

 

 

 

Dagen till ära bjuder jag på sju sorter! Ha en härlig midsommar.

 

Vattenspridaren framkallar lyckliga tillrop, blöta barn och glada skutt.

 

Tillsammans sen 1999, gifta i fyra år, två fina barn. Tack för att du finns i mitt liv!

 

Vi har en sorts film, en inskyddfilm, som gör de mest fantastiska mönster på golvet och väggen på eftermiddagen.

 

Våren och försommaren går alltid för fort. Blåsippor, björkknoppar och vitsippor exploderar och snart är häggen överblommad och doften av syren ett minne blott. Kan vi inte ta två veckor av november och flytta som en förlängning av maj?

 

I taket i stallet har det hemnat en massa olika saker. Bra å ha-saker. Igår bytte vi delar av panelen på huset inför nya altanen. Var hittade vi passande plank? Jo, på vårt bra å ha ställe. Oj, så mycket bra å ha det finns där.

 

På resande fot, men var? Kan du gissa rätt så kanske jag skickar ett litet pris.

 

Jag är periodare, på många vis. Jag pusslade i långa perioder när jag var yngre, nu är det svårt att hinna med. Jag är periodare vad gäller kläder, luvtröja är det nu och har varit en ganska lång period. Jag har också ganska nyligen påbörjat en ny period, digistive med ost-perioden. Cola-period har jag alltid.

 

Nu kommer det som många efterfrågat, här är hon Prinsessan Ala Kry af Wiviken. Som vi skrattade!

 

 

Lyx är att hitta bilen såhär;

 

Det är inte så ofta man ser så många gerberor på en gång. Hur snyggt som helst och bilden fångad hos en florist såklart. Samma som knåpade ihop min fina brudbukett för sisådär tre år sen snart.

 

De solrosfrön som Jonathan har planterat har grott och just precis där kommer de växa i klunga. Tät klunga.

 

I förrgår lastade jag två hästar och vi åkte söderut. Den ena lastade vi av på en 20 miljonersgård och lämnade där, i en fin grushage utan så mycket som ett spår av hästbajs. Jag undrar om hästarna på den gården ens bajsade, och om det gjorde det var det nog på kommando i en hink... Den andra målade vi rosa på den enorma fint grusade stallplanen, precis utanför stallkökets fina glasdörrar. Vad de som satt i det nya, fina stallköket, som var finare än mitt trodde, kan jag bara gissa. Efter oss lämnade vi några små rosa halvcirklar efter att vi nagellackat och slingat Ala. De måste trott vi var fullkomligt galna. 

 

Några mil senare lastade vi ur en prinsessa med rosa nagellack, rosa slingor i lugg och svans och med glittrande grimma och tiara. Minen hos Christina hade varit oslagbar. Jag missade dock den. Fan vet om vi inte är helt galna... Vi är nog det. Mer än lovligt.

 

Nu är hon betäckt och allt jag ber om är några tummar att hon tar sig. Det är snabba ryck i Halland kan jag lova.

 

 

 

Att vara lärare innebär att man oftast inte ens hinner gå på toa under dagen. Det är minst sagt fullt ös, men sen, då och då kommer det en dag där man faktiskt upplever helt tvärtom.

 

Det är slitsamt att alltid ha fullt ös men oj så kul också.  Jag tror att just fullt ös gör att jag sitter där varje fredag och funderar på hur fasen det kan vara fredag redan. Att vara lärare innebär också att man får ta del av barns liv, man lär dem saker och de förstår, man är både älskad och hatad, man sätter gränser, tar tusen snabba beslut varje dag, man upptäcker att vi tänker olika och gör på olika vis. Man lägger varje dag märke till hur olika vi är och det är fantastiskt. Man lyssnar, man plåstrar om, man tröstar och man lugnar och förklarar och förklarar om. Man berättar och delger, man planerar och funderar, analyserar och reflekterar. Det här är bara en liten del av mitt jobb, och jag älskar det!

 

Här var det inplanerad fri utelek med förskoleklass och jag kände mig mest överflödig, medan de hade fullt upp. 

 

 

 

Jonathan är nyfiken på bokstäver och skriver små krumelurer och frågar "vilken kommer sen?" 

 

Jesper pratade på vägen till förskolan om ett spel han ville ha på sin platta. Holiday hette det. Jag blev jätteimponerad att han lär sig så många engelska ord och förklarade vad det betydde. Jesper hävdade bestämt att det väl var svenska. Näe, sa jag, det är på engelska. Han tar tag i min arm och säger "håll i dej" och först då fattade jag. Snacka om att vuxna hjärnor inte kan tänka mer än ett inlärt spår... Vad begränsad jag kände mig. Leve barns fria hjärnor!

 

 

 

 

Det var ett tag sen nu, ungefär fem år sen. Inte lika liten, men absolut lika go. Jag minns ännu hur gott han luktade.

 

Gruvdrift håller de på med. Jesper hackar och Jonathan kör. "Vi gruvar" säger Jesper.

 

Inspiration kan man hitta lite här och var. I en bild, i en text, i ögonblicket eller under tiden man planerar. Inspiration till detta inlägg hittade jag i Marians Facebooklogg. Marian är en vän, kollega och inspirationskälla. 

 

 

 

"Nu går solen knappast ner, 
bländar bara av sitt sken. 
Skymningsbård blir gryningstimme 
varken tidig eller sen. 

Insjön håller kvällens ljus 
glidande på vattenspegeln 
eller vacklande på vågor 
som långt innan de ha mörknat 
spegla morgonsolens lågor. 

Juni natt blir aldrig av, 
liknar mest en daggig dag. 
Slöjlikt lyfter sig dess skymning 
och bärs bort på ljusa hav."

Efter fikat brukar Jonathan... Inte precis leka som andra barn...