Favorit i repris
Samma program på tv som för två år sedan. En tjock häst som äter. Nu snart börjar sändningen på natten också.
Han är min morgondate
Han och jag, varje morgon hela lovet nästan. Kilometer efter kilometer. Underbart.
Nu är det ny vecka om de dagliga promenaderna går vänta lite.
Om jag inte var lärare
Om jag inte var lärare vore jag nog marinbiolog. Vatten och hav är ju minst sagt min grej.
Äta fattigt?
Det finns de som tycker vegetariskt är fattigt. Tro mig, det är vad du gör det till och det är allt annat än fattigt.
Detta var min tallrik igår.
Jag har samlat på mig några favoriter. Morot- och kesolasagne, potatis- och purjosoppa, stekt chilihallomi, sparris med riven ost och mandel, pasta med valnötter och citronsås, pasta med champinjonsås, grönsaker i ugn med qourn och bladspenat, bakad potatis med räkröra. Vill du ha recept får du säga till.
Topp fem just nu
1. Sol
2. Påsklov
3. Vitsippor
4. Ala som gräsklippare
5. Morgonpromenad
Tre år sedan
Det är tre år sedan nu. Livet vändes upp och ner, jag förlorade fotfästet för ett tag. Mycket av det jag trodde på fick jag kasta bort, omvärdera och tänka om runt. Jag tog efter ett tag omtag, jag gör ju det. Alltid. Det tog dock längre tid än vanligt. Herre över mitt liv och mina beslut har jag alltid varit.
Livet nu är bättre, verkligen inte mer friktionsfritt, tvärtom. Med mer skinn på näsan än tidigare mer benägen att placera mig själv lite längre fram. Vill jag så gör jag, inte till vilket pris som helst men nu går det kosta lite mer än innan. Obekväma beslut är inte så obekväma länge. Jag behöver bara tänka genom dem först. Vad vill jag och varför, hur ska jag säga det.
Med handen på hjärtat behövdes det nog ruskas om lite. Livet då var nog bra för andra, men inte helt bra för mig.
Mitt i allt det där, när allt kändes nattsvart och inget kändes som det fungerade fanns det andningshål. Vänner, Ala, Saffran, mamma och pappa, ungarna. Tack alla ni som fanns där vid min sida.
Bra start
När det är lov startar nästan varje dag med frukost och sen en promenad med Kasper. Skönt start.
Bästa klipparen
Avslappning
Varsin ljudbok i solen. Underbart .
Den hästen!
Tack för hjälpen.
Det var rätt lätt att byta hjul i år.
Ta lite ledigt också...
Jag hörde det om och om igen igår innan jag gick hem. Ta lite ledigt också. Jag packade de nationella proven, datorn, kalendern. Sen efter en lite skön stund med eftersnack åkte jag hem. Vilka kollegor jag har. Underbara.
Det sista han sa var: ta lite ledigt också.
Jag börjar lite lugnt i alla fall. Kaffet, tv:n och hunden.
Det är muskler
Det är mycket prat om muskler hemma nu. Jonathan vill få stora muskler, magrutor och bli stark. Förebilden är Tamim på gymmet. Bästa förebilden. Stor och snäll. ❤️
Igår nöp han i magen och kollade in sina rutor. Jesper talade om att han mest är en säck skinn med lite ben i. Något underhudsfett existerar inte som synes.
Idag kör vi igen, han där framne och jag lite längre bak.
Han är här nu
Vi har en rödhake som bor hos oss, eller i alla fall i närheten. Han är här nu. Jag såg honom i helgen och jag tycker om honom. Jag gillar hans sång och närvaro.
Jag hann såklart inte ta fram kameran, så jag låter en bild från Pixabay illustrera inlägget.
Det är min tid nu
Det börjar bli ordning på honom
Han är ett år nu. Han börjar blir den hunden jag ville ha. Den där man kan lita på och som är pigg och glad och samtligt trygg och medveten om sina friheter.
I helgen passade jag på att njuta av vädret och halvsov med en av P1's vinterpratare i ena örat. Då hörde jag hur han morrade lite, där han låg en bit från mig på gräsmattan.
Jag öppnar ögonen, han ligger där. Jag ser mig om för att se vad han morrar på och där, bara 15 meter bort stod ett av de tre rådjur vi har som nyfikna grannar. Han låg kvar och jag kände att det var beviset på att vi i stort sett är i hamn.
Rådjursbocken stod på gräsmattan, lite till vänster ungefär under där trappan är på ladan bortanför. Jag hann inte få med den på bild.
En favoritsyssla
Jag är bra på mycket, men att vara stilla än inte min grej. Fsst när solen skiner och med något att lyssna på funkar det.
Igår lyssnade jag på Katarina Wennstams vinterprat. Lyssna på den. Fanns en del tänkvärt där.
Svarta hål
Min kollega Elin var tillsammans med några andra iväg på två inspirationsdagar i Stockholm och där hade de lyssnat på Eva Funck. Hon som var med i Björnes magasin. Jag gillar henne, full av energi och bra på att förklara på barns vis. Det händer ofta att jag använder hennes program i klassrummet.
Hon har visst dyslexi, det var nytt. Hon hade pratat om den i Stockholm och hur hon som liten förstått att hon var lite annorlunda. Hon hade såklart haft det tufft också. Hon hade under sin uppväxt trott att hon hade ett svart hål i sim hjärna som slukade viktiga saker så som bokstäver.
Det är ju så det är, jag har också ett svart hål. Mitt svarta hål slukar andra saker, ord när man behöver dem, saker man måste komma ihåg. Rätt coolt om man tänker så på det. Det skulle ju onekligen förklara en del också. :)
Sen varierar mitt hål i storlek tror jag, eller kansne intensitet. Just mer jag har huvudet, ju mer slukar det.
Bilden är för övrigt ett riktigt svart hål. Det första man fotograferat. Coolt det med.
Matlust
Tänk att det är då känslig det där med matlust... Den försvinner med ojämna mellanrum.
Tok-hunn
Ja vatten är verkligen hans element. Om sen isen inte ens smält på hela sjön, det spelar mindre roll.
Jonathan och Ala
De där två gillar varandra.
Eleverna skriver
Hur ska man tolka detta? Eleven i fråga visade mig sin berättelse och kunde knappt hålla sig för fniss när jag läste...
Ung klimatångest
Jonathan har börjat prata mer och mer om miljön. Man hör en oro för hur det ska bli och i helgen när vi gick lilla svängen kom han till handling och vi plockade plast längs asfaltsvägen. Detta var vad vi fick ihop. Allt låg i diket.
Jag är övertygad om att vi måste bli bättre på att ta hand om miljön, att inte överkonsumera och att det är viktigt att alla gör något. Välj kloka val, handla det du behöver, återvinn och ha alltid med en omranom om miljön i din varukorg. Då tror jag vi kommer klara det.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något..
Avboka
Jaha, då har jag avbokat ett träningspass för första gången. Hoppas det blir sista.
Vila är inte min grej så jag tänkte fylla på med lite annat. Hjulbyte på bil och släp, pyssla om Ala, ta en promenad i lugnt tempo. Träna känns dumt, men det betyder ju inte att jag tänker lugga på soffan hela dagen.
Frågan är väl hur jag ska klara mig utan mina endorfiner ikväll?
Det är min tid nu
När kvällarna blir ljusa, när de börjar kännas lite mer ljumma och koltrasten sjunger om kvällen. Det är min tid nu.
Jag tog med en stjärna
Jag hade med Jonathan på Combat igår. Han briljerade och charmade alla. Han körde stenhårt och ägde hela rummet. Den ungen. Jag är stolt över honom. ❤️
Stanna kvar
Utanför Gymfabriken står det snällt en snowracer och väntar. Fastknuten och allt.
Suppergulligt!
Är du vegetarian?
Jag får den frågan ganska ofta och jag svarar samma varje gång.
Jag är inte vegeratian men jag äter inte kött. Vad är det för skillnad kanske du tänker? Jo, skillnaden är att det känns så definitivt att säga att man är vegetarian. Jag äter kött, men ytterst, ytterst sällan.
Sen har ordet laddats med så mycket annat på sistone, vilket gör att jag inte gillar det. Annat som inte ha med val av kost att göra.
Jag äter inte kött, punkt!
.
Så är det.
Han och jag. Det har varit både raksträckor och kurvor, framåt och bakåt, upp och ner.
Men det är vi, i med- och motgång. Han och jag.
Ah...
