Marions blogg

Jag läser inte Allers! Det får någon annan här hemma stå i mål för...

 

 

 

Jodå, det fanns kvar ett litet kryp därinne. En midsommarunge blir det, men långa ben och svans. 

 

Framåt eftermiddag vet vi om det lilla grynet for ut med snoret eller inte... Är det kvar skruttar vi på i makligt tempo på hemmaplan. Är det inte kvar ska jag leta på en tömkörningskurs.

 

 

 

Undra hur många vuxenpoäng det är att servera söndagsstek? Attans många, gott var det dock! Sällskapet också.

 

För att vara mitt livs allra första pumpa, så blev det bättre än jag vågade hoppas på! Glada ungar blev det i alla fall och det var viktigast!

 

Våra pållar får kvällsmat vid nio ungefär. Innan hästkvällsmaten ligger hela jag inrullad i en fleecefilt, ullsockar på. Frusen!

 

Sutterränghus

 

Utemänniska som jag är gillar jag att pyssla ute. När stallet är klart, vatten till hästarna påfyllt så får man hitta på annat. Jag fixade fint vid vår entre. Sen var vi ute en stund till. 

 

Vissa tidiga mornar är vägen till skolan och förskolan magisk...

 

Tänk att det ska ta så lång tid att fatta att det är knäckemacka man vill ha till frukost?!

 

Ibland undrar man om man ska behöva knyta upp henne om en stund.

 

Jonathan skulle kunna äta sina "mandaloner" till frukost, lunch och middag.

 

En del saker i livet kommer men liksom aldrig överens med. Vår senaste gräsklippare var så. Den gick ojämt, puffade och tillsist dog när jag körde den. JÄMT! Nu är den död. Hela underpaketet som klipprotorn sitter är paj. Får man jubla?

 

Nog är det väl ett litet gryn kvar därinne efter den där äckliga förkylningen? Vi ska kolla så vi vet säkert, fast inte idag.

 

Förra året fick vi vår lönehöjning retroaktivt, jag tror det var i oktober. Inga pengar alls kan jag säga... Jag köpte en termobar till hästarna för de pengarna. 2.500 ungefär. I år får jag väl köpa en hovkrats, för som kommunalt anställd lärare i vår kommun så fick vi det minsta  man var tvungen att ge enligt avtalet. Vår rektor, som är bland de bättre rektorer jag träffat, kammade hem lite till åt oss men feta lär vi inte bli. Borde man byta jobb?

 

Kväll om hösten och himlen bjuder på fantastiska färger.

 

Bara fantasin som sätter gränser, egentligen...

 

Efter en hel sommar på bortaplan, en evighet innan vi fick på skor och en lång förkylning. Igår tog vi en sväng. Älskade häst!

 

Pappa bokför lite, jag och ungarna bakar muffins. Receptet finns nedanför. Ganska skön söndagsförmiddag.

 

Pepparkaksmuffins ca 20 st, 175 grader i ca 15 min

2 ägg

3 dl socker

100 gr margarin

3 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

1 dl mjölk

2 tsk kanel

1 tsk kardemumma

½ tsk ingefära

Pärlsocker

 

Vispa ägg och socker fluffigt. Ha i de andra ingredienserna, skeda upp i formar. Strö på lite pärlsocker. In i ugnen.

 

 

Två bilar, två ljusbilder på morgonen. Gissa vilken jag helst kör!

 

Toyotan, vår racerbil, är himla kul att köra. Dagtid!

 

Häromdagen tog Patrik ner en massa grenar från lönnarna runt omkring Wiviken. Jag passade på... Solsken, höstlöv och ungar! Kan det bli bättre?

 

Ibland kan man verkligen se att det finns lite kärlek där. Ibland finns inte ett uns kärlek... Det är väl det som är syskonkärlek.

 

 

 

 

 

När vi kommer hem efter jobb, förskola och fritids så är det en stunds paus, sen går vi nästan alltid ut. Jag måste ut varje dag och ungarna får helt enkelt bli med. Jonathan vill ta en promenad så han får cykla lite och ofta, ofta hamnar cykeln i vägkanten och han kliver in i skogen. 

 

Rätt ofta bara blir det så här;

 

1977 skickade USA upp två rymdsonder med uppdragen att undersöka planeterna i vårt solsystem. Voyager 1 och Voyager II har nu snart gjort det de ska och skickat bilder och information till NASA på jorden.

 

En av de sista bilderna som Voyager II skickat tillbaks till jorden är på Neptunus och Neptunus måne Trition. Nu har farkosten lämnat vårt solsystem. 

 

Jag lär mig massor på mitt jobb och just projektet om rymden är underbart och fantastiskt roligt!

 

Skolan och förskolan är igång, vardagen är åter vardag. Ungarna växlar mellan mysig lek och storbråk. Antagligen ungefär som det ska vara.

 Jesper

Stora killen som nu släppt mamma på skolan och står på egna ben. Jag ser honom inte under dagarna på samma vis längre. Han läser just nu på allt och ljudar ihop ganska långa ord med lite hjälp. 

När i är ute så är det främst gunga som gäller, eller att hälsa på Patrik som just nu byter tak på ladan.

 

Lille mannen med det stora humöret. Just nu är han verkligen tre år, blir jättearg om det inte blir som han vill. Beslut är också svårt, han säger en sak och vill sekunden efter en annan. 

Han gillar sin cykel mer än allt annat och den är med över allt, i stallet, i skogen, på promenaden...

 

Jag har fattat nu, fredag är en bra dag! Lördag och söndag ägnas åt de man gillar och det man gillar. Just denna helg ska jag dock jobba lördag då vi har öppet hus. Andra trevligheter väntar dock också i form av dop och födelsedag.

 

Ha en skön fredag alla därute.

 

 

Det är bara att erkänna, jag är inte alls lika tålig mot stress längre. Jag tror det hänger ihop med att uthålligheten är lägre och att kroppen inte funkar precis som den ska. Toleransen är lägre och när det kör ihop sig känns det ibland som en lååååång tunnel med en uppförsbacke till ljuset. I de lägena är man glad att de finns där, de som säger "häng på mig", "jag fixar det", de som är min bergvägg och de som ställer upp och hjälper till. Tack, ni anar inte hur jag uppskattar er.

 

Det är inte lätt det där med att det blir höst, vattnet blir kallare och att man faktiskt inte kan bada ute ännu... Saffran kan ju.

 

 

Vi läser om rymden i skolan nu som ett projekt. Häromkvällen när jag var på kvällspromme gick jag som vanligt och kollade med uppåt än framåt. Det är rätt svindlande, är det oändligt? Vad finns i andra solsystem? Finns det liv i någon form någon annanstans? Finns det i vår galax, eller måste vi bortanför den? Hur kan det expandera? Vad finns utanför?

 

Svarta hål, nebulosor, big bang och andra solsystem...

 

Lilla jag liksom... Vad betyder jag, mitt liv och min vardag? Jag gör troligen ingen skillnad alls i det perspektivet. Om jag ens överhuvudtaget märks...