Jag tror jag är långsint
Kanske kom det med livserfarenhet, kanske kom det för att det växt fram en känsla av hit, men inte längre. Kanske kom det med en vetskap av att kunna avgöra vad som är okej och inte.
Människor kan absolut få göra fel, men inte hur fel som helst och inte utan att ta ansvar för det.
Det har i alla fall vuxit fram en typ av långsinthet. Trampar du på mina tår minns jag det. Det är reparabelt till en visst gräns. Kanske passar förtroendekris bättre? Eller så är jag långsint...
Det här är i alla fall mina tår, de trampar man inte på! Idag ska jag göra det obekväma i att fronta den som trampade på dem.
Kommentarer
Trackback
