Det där med att slappna av…
Slappna av kan jag, OM jag somnar i en solstol eller kört ett pass på gymmet.
Slutsats: värme eller fysisk aktivitet krävs för att slappna av.
Sol och Svarteberg
Det är där jag är när solen skiner. Idag tar vi båtvägen.
Hon! ❤️
Det är hon och jag, alltid.
Hon är min häst.
Jag är hennes människa.
Sitta stilla
Allice hjälper mig. Går sådär.
Hon är bättre på det än mig.
Jordgubbar
Tänk, de passar till vilken måltid som helst.
Just nu är det till frukost. Grekisk yoghurt, mandel, fjolårets egna honung och jordgubbar.
Sammanfattar i går kväll
Tack alla inblandade. Jag behövde lite musik, lite sommarkväll och lite häng.
Paviljongen
Någon satte sitt märke på taket på paviljongen, eller myggburen som den kallas till vardags.
Några dagar senare så bevittnade vi Allice när hon jagade vattendroppar på taket. Kasper var också road av hennes lek.
Hon var blöt när hon kom ner.
Hon! Hemma!
Som jag längtat!
Hon har haft det bra, inget snack om saken. Känslan är mest självisk, hon är min. Tror dock hon tyckte om att komma hem. ❤️
Såna kvällar
Jag har haft få i sommar. De kvällar när man sitter ute tills fladdermössen vaknar.
Ge mig fler.
Först -sen…
Först är man orolig, ledsen och bekymrad.
Sen hittar Micke och Richard (som öppnade verkstaden) henne. Då gråter man en skvätt till av ren lättnad.
En del tycker säkert att det bara är en katt. För mig är det en underbar, älskad, liten varelse som jag inte vill vara utan en dag.
En del tycker säkert att hon kan väl vara inne-katt? För mig är hon en katt som kan och vill vara ute så att hålla henne inne med anledning av min oro känns elakt.
Just nu är hon ute, jag äter frukost. Det är så vi trivs bäst var och en.
Örebro, Open Art
Open Art, de säger att det är sista året. Synd, det är mysigt att strosa runt och kolla konst, människor och nosa runt i en lite större stad.
Lite Wadköping också och jag köpte de där gamla nycklarna jag spanat på sist vi var där i december.
Ibland är det verkligen inte fort och fel utan låååååång betänketid.
Baksidan av att vara kattmatte
Allice kom inte hem igår. Vi åkte till stugan och Jesper till en kompis strax före lunch. Då var hon hemma.
När vi kom hem var hon inte det. Hon kom inte hem till kvällen och har inte varit hemma i natt.
Baksidan av att ha katt som lever så som en "bonn-katt" ska.
Jag hamnar i ett svart hål. Mörka tankar och tror aldrig mer jag ska få se henne. Jag minns hur jag hittade Måns. Han hade nog blivit tagen av ett lodjur.
Börjar längta lite
Jag ska inte skriva att jag är där ännu, men lite sug efter jobbet börjar jag få. Det är då man vet att man har hittat rätt jobb.
Tretton nyfikna sex-åringar. Detta kan bli riktigt kul.
På riktigt…
Över 80 mm, nästan 90 mm, på ett dygn. Gissa om vår gräsmatta är blöt?
Grattis på ettårsdagen
Idag fyller de ett år. Grattis Allice och Vilda.
Tips till vädergudarna
Det räcker nu!
Disney-fiering
Det är ett nytt ord jag fått. Betyder att man gör gulligt av sånt som inte alls är gulligt.
En hund med "rullstol" som inte kan gå utan. Inget gulligt med det i min värld.
En blind katt som får något hjälpmedel så den klarar sig. Inget gulligt med det i min värld.
Hörde om en galopphäst som bröt ett framben och fick ett i stål. Inget gulligt med det.
Såg ett klipp om en mops som föddes med en uppenbar ryggradsskada. Den kunde inte stå på eller använda sina bakben. Den fick ett liv i bärsele för spädbarn, barnvagn och den kunde inte stå och äta utan fick en "sele" att hänga i när den åt. Rullade den
över på rygg kunde den inte vända sig tillbaks. Jag mår illa.
Jag mår faktiskt illa av sånt.
Vem vet vad blicken betyder? Om den har ont? Nä, hade den inte klarat ett liv som "vild" då tror jag inte vi ska erbjuda ett tillrättalagt liv som inte är värdigt djuret.
Tillbakablick
Laddar ur den stora kameran och hittr bilder. Det får bli en tillbakablick till en tid nr snön låg djup och det var minusgrader ute.
Nya livet
När barnen blir stora och självständiga har man tid igen.
Tid att fokusera på jobb. Jobba rätt hårt utan VAB-dagar. Jag gör det.
Tid att träna. Det är nog bland det bästa. Det går i omgångar, ibland blir det fyra dagar i veckan, ibland inte någon. Oftast tre.
Tid att kunna sova länge (nja..) på morgonen. Inga barn vaknar före mig.
Sen inser man också vad man tappat. Vänner, på fritiden. En spontan kaffe, äta ihop, bara häng liksom.
Jag är i och med jobbet så van att ha människor runt mig hela tiden. Nu är det inte riktigt så. Lugnare dagar, färre människor.
Förklaringen till tappet ligger nog i flera saker.
Under de år man har småbarn tappar man lite vänner, så är det bara.
Vi bor lite avsides. Det händer sällan att nån har vägarna förbi. Åker man hit vill man nog veta att vi är hemma.
Sen har ju människor mig fullt upp. Jag med.
Jag har nog inte tagit ansvar för att vara den sociala person jag vill.
Kan det vara en post-Covidgrej också? Vi glömde bort att hitta tillbaks till en spontankaffe?
Det är just nu lite ensamt. Micke jobbar någon vecka till och jag har lov.
Sälgskimmerfjäril
En av praktfjärilarna, stor. Mellan 65-74 mm mellan vingarna. Hanen blåskimrande, honan saknar detta. Min bild är alltså på en hona.
Lever i områden med olika sälgträd. Flyger dagtid i trädtopparna och tillbringar kväll, natt och morgon närmre marken.
Förekommer i Europa och delar av Asien.
Jag såg den på en av Kaspers och mina morgonpromenader.
Att hålla koll på
Livet efter 50 med allt vad det innebär. Jag jag läst mig till att det finns fyra viktiga saker att hålla koll på.
✅ Sömn -inga problem. Jag sover gott.
✅ Promenader -Jag och Kasper nöter på. Inga problem.
✅ Träning - träna tyngre nu. Det gör jag.
❌ Proteiner - Det har jag svårt att få till. Här finns utrymme för förbättring.
Bilden är från skolmatsalen. Ägg, det kan jag äta mer av.
Bilder från Svarteberg
Andningshål.
I min hage
Allice
Den lugnare av de två. Hon som spinner då hon gnisslar, ofta med öppen mun.
Jag är så glad att vi hämtade hem de där två. Helt ljuvliga.
Tretton år
Idag firar jag tretton år med växtvärk. Jag märker inte av det så mycket numera. Det trodde jag aldrig skulle hända då.
Minns knappt hur det var när det var som värst. Kommer ihåg att jag inte fick på mig bältet själv när taxin till akuten kom mitt i natten. Minns att Micke fick skära upp falukorven för jag kunde inte äta med kniv och gaffel. Minns att jag vandrade om
nätterna, det gick inte att ligga stilla. Tror jag hade svårt att få på mig strumpor.
Det som finns kvar är väl att burkar, typ Pepsiburkar och ölburkar, är svåra att öppna. Schampooflaskor funkar inte heller alltid, men man hittar lösningar på sånt med.
Jag åt massor av Dikloflenak ihop med Alvedon då. Åt en massa annan skit också. Nu tar jag på sin höjd Alvedon någon gång i månaden om ens det. Då har det inte med RA att göra. Sen är det nog mina sprutor med antikroppar som är svaret på varför jag
mår bra. Galet tacksam för dem och för vårt svenska system med högkostnadsskydd.
Kärlek
Resultat onsdag den 3 juli
Trolla:
En ödla, uppäten
Allice och Vilda:
En fågel, bruten vinge - avlivad.
En lös näbbmus i tvättstugan, ännu inte återfunnen.
En död näbbmus i vardagsrummet och en i köket.
En levande näbbmus i köket, infångad och utsläppt.
En uppäten gräshoppa.
Två näbbmöss befriade utomhus.
Reklam eller tips…
Jag är inte mycket för reklam, men jag tipsar gärna om bra grejor.
PACT är förlovnings- och vigselringar i silikon. Superbekväma. Tåliga.
Jag köpte en till mig och en till Micke i present på bröllopsdagen. Valde en lite mörkare variant åt mörk brons-hållet och valde att gravera dem på utsidan. Där står: Marion 🖤 Micke.
Nu kan jag ha min ring jämt. Förut fick jag plocka av dem på gymmet. Hantlar och skivstänger repade dem ordentligt. Ibland nöp man sig också när de hamnade snett.
Jag kan också alltid ta av den, men mina leder som lever sitt eget liv kunde jag inte alltid det med ringarna i guld.
Vi har en mus på toaletten!
Så låter det ofta hemma nu. Tillsammans med musen finns det ofta två unga katter.
Just den här fångades in och släpptes ut.
Vilken hade du valt?
På parkeringen utanför sjukhuset i Karlskoga stod de här.
1. Vilken hade du valt?
2. Vilken tror du jag hade valt?
En liten bit av Gotland
Gick promenad med Kasper i regnet i helgen. Hittade en liten bit av Gotland här i krokarna.
Blåeld! 💙
