Fy fan vad kallt!!

Ut på tur, alla tre. Premiär! 

Vi sadlade vid tio och skrattade iväg. Hanna och Zorro först. Yngsta ryttaren och yngsta hästen i fronten. Det är stabilt hur märkligt det än tycks. 

Ala helnöjd att gå sist. Då tar de andra smällen resonerar hon nog. 

Svinkallt och nere vid sjön där det blåste rejält  och snöade från vänster till höger. Trots rejäl jacka,  sjal runt huvudet, tjock tröja så frös jag nästan ihjäl. Jag gick sista biten hem.

Lite som Amanda och Mindy startade här, men ett strömlöst dygn. Nu ska det bara bli bättre, eller? 

(null)

(null)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0