Piggponnyn
Jag tog en sväng ensam med Ala häromdagen. Jag har ingen att rida med och jag saknar det, men hellre ensam än inte alls.
Vi kunde inte ta den vanliga rundan eftersom en stor tall blåst ned över vägen och det inte går att rida runt den. Jag tog vägen upp i skogen. Det var för övrigt längs den hon la mig på ett trakrorspår för rätt många år sen. Blåsvart på hela rumpan. Sedan dess är hon alltid lite osäker där om vi är ensamma.
Sol och blåst och en attans pigg ponny. Lite osäker när vi inte har sällskap, vilket ibland smittar av sig på matte. Några hundra meter hemifrån skuttar ett rådjur över vägen och matte valde att gå en bit, förbi platsen för jag åkte av också.
Väl upp i skogen och när vi kan trava på lite släpper osäkerheten nästan alltid. På hemvågen har hon liksom vaknat till och vi kunde ta en kort galopp. Inga problem, sa Ala. Hur fort hade du tänkt?
Vi övade lite sidvärts för att tänka på annat än gas och hon är en galet härlig liten häst. En galet härlig, pigg liten häst. Sista biten valde jag att gå, hon är inte riden på ett tag och jag går gärna.
Kommentarer
Trackback
