Duktig häst, duktig ryttare

Jag är en feg ryttare. Blir Ala spänd blir jag det och spiralen är igång.

I helgen red vi ut i skogen. Jag på Ala,. Monica på Zorro. Vi har mycket vilt. Älg, rådjur, lo och varg. Helt plötsligt stelnade båda hästarna till och gjorde ansatser att vända om och dra. Jag gjorde vad jag gjort tidigare på turen när hon fegade, eller rättare sagt var klok och försiktig. Det är ju det de är, rädda om sig. Jag klappade lite på halsen och sa att hon var duktig och att vi klarar det tillsammans. 

Jag undrar vem av oss som var stoltast på hemvägen? Jag som satte mig ner och trodde på henne eller hon som övervann flera läskiga saker på ett toppenvis. Himla nöjda båda två.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0