Marions blogg

Jag följer rekommendationerna. Jag tvättar händerna så de numera är snustorra. Idag är jag hemma, första dagen i en 48 timmar lång karantän. Jag var lite, lite snuvig på morgonen och hostade några gånger innan jag liksom kom igång. Jag kommer dock jobba på hemmaplan. 

Jag åker inte kommunalt och jag bor i glesbygd, träffar få människor utanför mitt jobb.

Jag besöker inte folksamlingar, inga dop inplanerade och begravning går jag inte på ens utan Coronatider.

Jag åker ingenstans mer än det jag måste. Affären, gymmet och skolan. Gymmet är kanske inget måste, men träningen sker på så sätt att det känns bra. Utrustning spritas noga och det är glest med människor. Jag byter om hemma.

Om jag skulle känna mig förkyld kommer jag stanna hemma. Jag besöker inte någon som är äldre, fast jag saknar mina föräldrar massor. Pappa fyller idag. Det blir grattis på håll... Suck... Bästa pappa, jag hade hellre gjort det på ett annat vis.

Jag håller avstånd till människor men glömmer ibland bort mig. 

Sen kommer den andra biten. Jag vill stötta lokala företag. Det är klurigt nu, man ska ju vara hemma.... 

Sen jobbar jag med barn och unga, mitt jobb går liksom ut på att hjälpa dem till nya kunskaper. Det är svårt på håll. 

Jag tycker det är dags att vi stöttar varandra i det vi gör vi snarare än talar om för att varandra hur vi borde göra. Hoppas värmen gör att skiten försvinner snart! Jag är så gruvligt av trött på att allt andra tycker man borde göra när man i själva verket gör det man är ombedd att göra och ibland lite till.