Att ta det lugnt

Jag ville sätta grimma på Kyllir. Det är bra om han kan tänkte jag. Det gick lugnt och fint men nä, han blev lite misstänksam och när grimman skulle av så smet han snabbt. Blev inte som jag tänkt. Minnesbilden hos honom fanns kvar och det var tydligt att han kopplade ihop det med mig. Han gjorde slut och valde att hänga med andra. Då var han gosig och trygg. Mig undvek han. 
 
 
 
 
Då får man backa och nu har vi gosat och kliat och bara myst. Relationen är upprättad och jag har ett snyggt kärleksnyp i armen men det är det värt. Bilden gör inte mitt blåmärke rättvisa, det är blåare faktiskt. 
 
 
Backa när det gäller djur är inte så dumt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0