Marions blogg

Han är ett år nu. Han börjar blir den hunden jag ville ha. Den där man kan lita på och som är pigg och glad och samtligt trygg och medveten om sina friheter.

 

I helgen passade jag på att njuta av vädret och halvsov med en av P1's vinterpratare i ena örat. Då hörde jag hur han morrade lite, där han låg en bit från mig på gräsmattan.

 

Jag öppnar ögonen, han ligger där. Jag ser mig om för att se vad han morrar på och där, bara 15 meter bort stod ett av de tre rådjur vi har som nyfikna grannar. Han låg kvar och jag kände att det var beviset på att vi i stort sett är i hamn.