Marions blogg -

Bra start på höstlovet

Söndag, höstlovet startar egentligen först på måndag (alltså idag) och något måste man ju hitta på. Både Jesper och Jonathan har haft Andrés polarexpedition som Peek i skolan och både är intresserade av händelsen. I Gränna finns polarmuseet. Vi kollade väderprognosen och Trafikverkets vägkameror och bestämde trots sommardäck och snöfall att åka dit. Snö fanns det men vägarna var torra. Vi tog ett bra beslut.

På vägen ner lyssnade vi på Bea Uusmas dokumentär om sin forskning om expeditionen. Väl värd att lyssna på, du hittar den här:

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/820989?programid=2519

Blir du lika biten som jag så kan man också lyssna på hennes sommarprat här:

https://sverigesradio.se/avsnitt/407837

I slutet av 1800-talet tävlade man om vem som skulle komma först till Nord- och Sydpolen. I Sverige fanns en man, Salomon André, en ung man från Stockholm. Han ville dit. Han kom aldrig dit. Han dog på en ö i norra Ishavet, ensam.

Det är en spännande historia vi tagit del av på Polarmuseet i Gränna. Tre människorna som väcker nyfikenhet och frågor. Vad hände egentligen. Historien har fängslat mig och nu har vi varit där och sett det på riktigt. Rester av kläder, personliga tillhörigheter och material.

Vi fick se slädarna de hade med som nödutrustning, vi fick se hur ballongkorgen såg ut och vi fick se tygprovet av det siden de tillverkade ballongen av.

Vi fick se personliga tillhörigheter så som smycken, kläder, dagböcker och utrustning.

Eftersom de färdades i luftballong så hade de aldrig planerat att landa på Nordpolen utan flyga över och släppa ner en boj med bevis att de var först på plats. Bojen såg ut som den på bilden ovanför.

Man vet inte med säkerhet varför de inte överlevde mer än några veckor på Vitön där de tillsist hamnade efter lång tid på packisen. Det finns dock oilka teorier. Ska man tro en av dem, Bea Uusmas (som verkligen känns som den mest troliga, mest och grundligast undersökta också) så dog Nils troligen av en isbjörnsattack, Fraenkel skadades troligen svårt i densamma och dog kort efter. Kvar blev André som antagligen tog en hög dos morfin och frös ihjäl sovandes. Trikiner som många tror de dog av efter att ha ätit rått isbjörnkött kan vi avfärda. Det dör ungefär 0,5 % av de som smittas av. Dessutom var det tre unga, friska människor som smittades, inte någon redan nedsatt.

Bilden ovan visar Nils långkalsonger där ena benet är avslitet.

Eftersom samtliga kremerades när man funnit kropparna 30 år efter att de försvann i ballongen mot Nordpolen finns inga vävnadsprover kvar... Fast... Jo, man har hittat naglar i en tumvante. De fanns också att se (rätt äckligt egentligen). Bilden sitter under och man får skrolla förbi om man vill.

Efter museet så var det ju polkagrisdags. Är man i Gränna så är man!

Jag har ju hittat Brahehus också. Det är nog en av mina favoritplatser i världen. Det ligger nog på topp tio alla gånger. Där käkade vi lite lunch. Jag valde en galet god vegetarisk pasta med soltorkad tomat, champinjoner, bladspenat och parmeasan. Trevlig utsikt också.