Marions blogg

Det är lätt att bara se nackdelar med det man för stunden har. Det blir tydligt vad man saknar. Jag minns att jag saknade en vuxen häst när Ala var unghäst. En som bara följer med på hängande grimskaft utan att streta och råka dra iväg för att den får syn på något. jag minns att jag saknade en häst som kan skritta lugnt och avslappnat på rätt sida av vägen på lång tygel, inte vimsa iväg. Jag minns att jag saknade en häst som stod stilla på stallgången när hon gärna råkade vända, ena stunden stod längst fram i sträckta snören och sekunden efter längst bak.

För några dagar sen lasttränade jag och Eva Zorro för att påminna om hur man kliver på en transport inför idag när de är iväg på unghästträning. Då mindes jag vad kul det är med unghäst. Om ett år kanske jag har en av varje. Undra vad man saknar då? Tiden kanske?