Marions blogg

Igår kväll skulle jag som vanligt natta hästarna framåt niotiden. När jag var klar, hade stängt dörren och stod under utbygget lät dem himla märkligt. Det surrade ungefär som en mobiltelefon på ljudlös och lät som en fågel som gick på taket. Inte både ljuden samtidigt, men ett i taget. Jag funderade länge på vad det var, ringde in till Micke. "Ta med en ficklampa och kom ut, det är någon konstigt". Vi lös överallt, uppe på taket och underifrån. Ingenting syntes, men det hördes. Skallrade liksom mot plåten och klev omkring. Efter ett tag ska det "plopp" och blev tyst. "Det" hade trillat ner från taket. Ut och leta, inget syntes, vi fick lyssna efter surrandet som fortfarande hördes. Dock utan resonans från taket. Tillsist... En ollonborre visst. Att någon så litet kan låta så mycket bara med hjälp av ett plåttak. Eller litet, helt ärligt var den rätt stor för att vara skalbagge.