Lilla, lilla

För ungefär sisådär fem år sen var det mest förväntan och längtan. Jag hade efter något halvår som hästlös äntligen hittat en liten fölunge som jag väntade på. Ala var inte ens ett halvår och gick med mamma Ljosefin i Tranås och jag gick här hemma och väntade.
 
Vi hämtade henne på jullovet vill jag minnas. Snö var det och hemresan gick hur bra som helst. Bilden är från första dagen i hagen tror jag. Tänk vad liten hon var och tänk vilken häst hon visade sig vara. Världens bästa!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0