Kroki

 
 
 
Jag har haft förmånen att vid två tillfällen i sommar teckna kroki, nakenmodell. Det är så kul och så svårt. En manlig modell båda gångerna som kunde det där, för det är sannerligen inte lätt att vara blickstilla i fem eller tio minuter.
 
Det tog ett tag innan jag hittade tillbaks till mina linjer, mina skuggor och min hand. Några blir bra, andra blir sämre. Häftigast är ändå känslan när det blir helt tyst, alla är koncentrerade och man ser hur det växer fram. Tyst är väl annars en av mina sämre sidor.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0