Marions blogg

Min vardag i text och bilder.

"Enligt mallen"?

Idag fick jag en komentar på Facebook angående ett agerande på skolan. Ett  " Tack för att du väljer att se - och fokusera på - det positiva hos mitt barn istället för det negativa! Misslyckanden får de här små "inte-enligt-mall-barnen" nog av ändå! Ditt handlande idag är värt massor... för mig OCH för honom!"

 

Måste fundera vidare lite, reflektera.... Vad vore lärarlivet med bara "mallbarn"? Fattigt! Varför strävar så måmga efter att få ner alla i en mall, när vi så uppenbart är olika? Vi har olika starka och svaga sidor och tack för det. Föreställ dig en värld där alla passar in i mallen. Så förutsägbart, så tråkigt, så lika. Nä, fram för olika, fast man kanske inte önskar så varje dag. Olika är jobbigt, just för att det är olika. Olika är spännande, just för att det är olika. Olika är kul, just för att det är olika. Leve olika!

 

 

Är mina olika? Är de enligt mallen? Lite olika och lika olik mallen hoppas jag att de är. Hoppas verkligen det!

Håller fullständigt med dig Marion! Visst är det underbart med olika...mångfald...det blir lite speciellt!
Finns inget värre än att sätta in alla i en mall. Det går inte! Varför? För att vi är olika och det måste man få vara!
Vad lär vi våra barn om alla måste passa in i en mall? Jo att man inte får sticka ut, inte vara annorlunda, inte ha en annan hudfärg eller på något sätt just vara annorlunda!
Jag tycker att ditt resonemang är så sunt och önskar att mina barnbarn får en lärare som du, som tänker som du, som låter mångfalden finnas och som uppmuntrar den!
Kram bästaste Marion<3! Tänk så mkt vi skulle ha att prata om hela tiden om vi bodde nära :-)!

Så underbart ni skriver och tänker, blir glad av att läsa :)

Och vad är mallen?? Ingen kan vara lika. normal mallen,vad är normalt? Underbart att alla är Olika. skulle var rent kaos om alla var lika. Att få utvecklas i sin egen takt och få beröm är alls väl. tänk om alla lärare kunde tänka och va lite som du.

Jag minns med en värme i bröstet alla udda och olika ungar jag träffade, när jag hade förmånen att få vikariera som lärare för ett antal år sedan. Att tänka tillbaka på dessa möten idag kan fortfarande ge mig tårar i ögonen, tårar av glädje och tacksamhet att få ha varit delaktig i en ung människas liv och utveckling.

För det kändes verkligen som ett privilegium att få vara med när den där gnistan i ögonen tändes då de fick något slags aha upplevelse ! Att få vara med när ett barn känner glädjen över att lära sig något nytt, slår i vart fall det mesta jag varit med om och det är stoort att få vara med. Då jag tror att du tänker likadant Marion, kan jag bara säga: fortsätt vara den du är, "det brukar bli så bra så" sa Pippi Långstrump ! :)

Förlåt mig, jag glömde skriva under ovanstående ord, blev så rörd av tanken !

Jag vill envist hävda att den där mallen inte finns, alla är olika och det är ju det som gör livet så härligt!

Tänk om man bara fick äta en maträtt hela livet, titta på en film, lyssna på en låt. Fy så trist! Samma är det med folk, blanda ihop en riktigt blandad godispåse. Sura, söta, fluffiga, hårda, mjuka, bruna, vita, rosa, gula, avlånga, runda, fyrkantiga!

Men i visa fall, sånt som jag tycker det pratas en del om nu, tex npf barnen är väl inte skolan helt lätt, oavsett om barnen är utåtagerande och märks eller blir tysta och innåtagerande, så utanför mallen ja, behöver ju inte negativt i sig, bara dom får en Marion som stärker deras positiva sidor så dom får livslust och tro på sig själv, då är det nog lättare att ta sig igenom sina "annorlundigheter".
Svammel på morgonen innan avfärd tilltävling *s*