Marions blogg

Det serveras ost från bordet och hela flocken samlas.

Skulle göra mig till och spritsa moset på köttfärslådan. Såna där fina små toppar i snygga mönster. Det var varmt mos, syns det?

På väg till vårdcentralen för att kolla Jespers öron säger han att han tror att han kan ha vatten bakom trumpinnarna.

Vi har en egen flismaskin... Miljövänligt märke.

Kunde varit jag.

Man blir aldrig för gammal för att prova något nytt, nu testar jag saft på älgört. Vill du också prova så är receptet här;

Älgörtsaft 50 klasar av älgört (skakas lätt utomhus innan) 4 citroner (ekologiska) 2 tsk askorbinsyra 2 l vatten 2 kg strösocker (gärna ekologiskt)

Skaka ur ev insekter ur blomklasarna. Skiva citronerna. Häll i alla ingredienser i en bunke och täck med ett fat, så att allt hålls under vatten. Rör varje dag i en vecka, sen sila av och det är klart att drickas. Förvaras kallt, eller frys in i PET-flaskor.

Smakar mandelkubb och i sötaste laget för mig. Jag tror däremot med halva mängden socker, dubbla mängden citroner och kanske 25 gr citronsyra. Då ni!

Planen var bruksprov på lördag, eller så var min plan. Ala planerar lite annorlunda. Nu är hon halt på höger bak och jag tror att det kan vara en hovböld på g. Nu planerar jag om, bruksprovet får vänta. Vi är två i mitt team, jag och Ala. Ska vi göra något tillsammans, ska vi vara hela båda två.

Bilden är från senaste Anna-träningen. Eva knäppte den.

Jag vet inte om jag är mycket till uppfödare i fjordhästbranchen. Tre föl har jag tagit fram. Jag har verkligen inga planer på att göra detta annat än i min egen takt och om jag har lust.
Ljossa, min gamla häst ville jag så gärna ha ett stoföl efter. Man vet ju att de inte lever för evigt. jag skickade henne till Örebro och fick efter Dalar en fin liten hingst. Ljulius, han springer nu på de evigt gröna ängarna, sida vid sida med Ljossa kanske. Han var det allra första fölet jag födde upp. Jag sålde honom som fölunge.

Efter Ljulius ville jag såklart fortfarande ha ett stoföl så vi åkte hela långa vägen till Skåne och Ljossa fick träffa Temperament. Det resulterade i ännu en hingst, Ljass. Ljass bor numera norrut och funkar som lite allt-i-allo på en liten gård med ekologisk odling. han ser ut att ha det så bra man bara kan och det gör mig glad. Ljass sålde jag när han var tre år.

Ljossa fick några år efter Ljass föddes springa vidare till de där ängarna som alltid är gröna och jag var en kort period hästlös. Sen köpte jag Ala och hon fick förra året ett föl efter Arkad Frö, en hingst såklart.. Vem kunde ens tro något annat. Atle blev det och han sålde jag till Uppsalatrakten där han är en högst uppskattad ettåring idag.

En del bilder blir man extra nöjd med. En del ger man bort i bröllopspresent. Det händer inte så ofta dock, typ unikt för just denna. Denna hänger signerad i lillebrors sovrum. galet nöjd med den.

Morgon och trött mamma, pigga barn. Jag fixar yoghurt och juice till Jonathan. Han är ingen frukostunge. Han äter upp son yoghurt och undrar när han kommer till juicen: Är det såna där strån i den här? Det var det inte.

Jag är hemsk när det gäller att komma i håg saker. Speciellt om deh är något som ska med i bilen nästa dag men inte kan packas. Nu har jag ett system, en "rullreflex" på ratten om.det är något jag ska komna i håg. Nu funkar det bättre.

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Vem bloggar jag för och varför?

Jag bloggar främst för mig egen skull, detta är min dagbok. Här spar jag minnen, små roliga saker barnen säger, tankar och funderingar. Jag bloggar för min egen skull, inte för någon annan. Jag spar bilder jag tycker om. Jag läser tillbaks då och då, minns och ler. Små ögonblick ur ett liv.

Jag kan le länge åt inlägg som första gången jag red Ala, någon bild på nån av barnen som har några år på nacken, minnas hur det kändes när vi byggde altanen eller snickrade stall. Komma ihåg hur det såg ut innan stallet stod där. Minnas morgonpromenaden med Saffran. Komma ihåg den där middagen på tu man hand med Micke. Min blogg, mina minnen, mina tankar! Kul att du vill dela det, är nyfiken på det, skriver en rad om då och då.

Jaha, årets tradition Mariebergsskogen. Vi åker dit i all fall nån dag på sommaren och nu är det avklarat. Jag tog med Camilla och Niklas med familj.Eller nä, Camilla undrade om vi ville med och det ville vi. Kul hade vi!

Jag vaknade i natt av att det fullkomligt vräkte ner. Ni vet ÖSREGN! Vi sover med öppet fönster och det smattrade på taket, och sen bara så där tvärslutade det och man hörde droppande och skvalandet. På och sen av liksom... Bilden, nä, den är inte min...

Det är inte ofta det behövs koppel, men igår behövdes det och i kojan har vi ett sommarkoppel.

En barnhelg på alla vis tror jag. Fast rätt kul för oss vuxna med. Fredag, då satta jag barnen bilen och åkte till Hova och sisådär 800 år bakåt i tiden. Underbart och kul hade vi. Tornerspelen är ju något extra!



Efter det satte vi på lördagen fart mot Klossfestivalen och byggde massa lego och träffade massa legogubbar. Vi kikade på fantastiska byggen och fick massa inspiration och så här på måndag morgon, jodå, visst sitter de och bygger lego.

Nu laddar vi för en lite lugnare vecka, mamma ska måla lite och sen kanske vi rymmer någon tur till Mariebergsskogen. Vädret får bestämma.

Nu är det äventyr från morgon till kväll. Igår var det klossfestivalen. Där träffade vi en cool snubbe.

Vi var till Hova och riddarveckan igår jag och ungarna. Såg mycket kul, hade mysigt och träffade en hård snubbe. Det finns såklart fler bilder, bland annat på en vacker, vacker häst, men de kommer imorgon. Nu ska vi mot nya äventyr...

Då såg det ut så här, precis idag!

Vi spelade kubb i sommarstugan för inte så länge sen. Saffran ville gärna vara med och att spela ett spel där man kastar pinnar och ha hunden med, ja... Det var inte svårt att få honom att inte vara med, han är lyhörd och bussig som hund, men nog fick man påminna honom. Nog var han sugen.. Vann? Det gjorde Jesper och mamma, jag Jonathan och pappa fick nöja oss att komma på en hedrande andraplats. Fast vinsten var nog att vi hade kul.

Om man inte har munnen stängd när man simmar kan man få en halsduk, sa Jonathan när vi badade sist.

Om man var medlem i Lärarförbundet i Storfors vid jul fick man ett presentkort i julklapp. Det kunde man lösa in i en liten butik som heter Hemjord i Kristinehamn. Keramiksaker, jättefina! Jag var där igår, det fanns mängder med fina saker och jag fastnade till sist för en lampskärm. Vit med röda hjärtan på. I mitt sökande hittade jag också fina keramikhundar i fönstret. Där fanns också en katt, lite udda sådär med liksom päls på. Röd, jättefin. Nyfiken på både hur den kändes och vad de skulle kosta tog jag i den. Ni vet, lite försiktigt, den skilde sig ju en del från det andra och hur det skulle kännas visste jag ju inte, hårt eller mjukt, jag provade med typ med en fingertopp. Jag blev rätt förvånad när det med ett "prt" reste sig och vände sig om. Jättefin och hur kelig som helst. Fast inte i keramik, verkligen inte i keramik.Ingen prislapp hade den heller så den var nog inte till salu.

Sommarvärmen var kort. Jag gillar varmt. Nu kommer visst en period med lite svalare och blötare väder. Då, så här sista soldagen, smyger den sig alltid på. Känslan. Den känslan, lite obehaglig, lätt rastlös, aningen panik. Nu, nu tar det fina vädret slut, hur ska jag hinna njuta maximalt sista dagen?

Ja, det blir inte så mycket vettigt gjort när det är så här varmt. Vi har mest lata, sköna sommardagar. Bad och sol. Jordgubbar och citronsaft, en och annan glass och lite kaffe om man orkar.



Tack mamma som tog bilden.

Sommarlov med allt vad det innebär. Jag älskar att de springer på samma klippor som jag gjorde, klättrar i samma träd, springer på samma brygga och leker med samma saker. Min barndom blir deras.

Jag älskar också att de får en portion av Mickes när vi är där, Grönan, Skansen, farfars lantställe och farmors med innan det såldes. De spelar samma spel som Alex och Andreas gjorde (och farmor kommer aldrig i mål nu heller), de badar i farfars sjö. Vi åker och kikar på pappas pulkabackar och kollar vilken port han körde in motorcykel i hissen i. Vi andas storstadsluft och kikar på Globen. En härlig blandning av Micke och mig.





Jag tror det är dags att vi tar en sväng österut snart igen.

Morfar tog med barnen och åkte ut på sjön, kvar blev stackars Saffran med "bara" mig och mormor. Oj så han väntade, oj så han vankade. Halva flocken borta och ute i båten dessutom. Kunde han ringt djurens rätt hade han gjort det!

Om färg kan smaka så smakar grönt så här och jag har ingen annan färg jag kan knyta en smak till....