Marions blogg

Jag har hittat en ny kompis jag kommer rätt bra överrens med. Lättkörd, smidig, liten och man tar sig fram och intill mest överallt.  

 

Jag har en bra besättning också där de nu kan ta aktertamp och förtamp när vi kommer tillbaks. 

 

Jag hittade inte stativet utan fick lösa slutartiden med en klädnypa och ett altanräcke. Gick sådär, men det blev något i alla fall. Inget att skryta med utan mest för att minnas.

 

Barnen ville absolut att jag skulle väcka dem så de fick se månen. Jesper minns det vagt, Jonathan kommer inte ihåg något av smygkiken på månen.

 

Vi tog ekan till Rammholmen. Underbart! Detta blir en dag att minnas och överleva på i vinter.

 

Det gör ont när jag tänker på att vi inte går tillsammans längre...

 

Trolla är vår lilla jägare. Hon kom för några somrar sen med en vaktel i munnen. Den kunde vi lämna levande tillbaka efter några äventyr till. Ekorrsvansen Kasper hittade under altanen tror jag vi kan anklaga henne för.

 

Häromdagen så var det ett himla kacklande på garnnens hönor och jodå minsann... Undra om hon kommer hem med en älg snart? Hon kom inte hem med någon höna, hon var väl mätt för stunden eller något. 

 

 

 

Nör molnen bubblar upp i bulliga, ulliga former, då vet man att det kan bli annat väder till kvällen och att vädret på dagen varit toppen.

 

Om jag sätter den på första, slipper jag att plocka i och ur diskmaskinen då, frågade hon. Du får tre försök sa de.

 

Jag satte den på första!

 

Vår sommarstuga ligger på svarta klippor. Området kallas för Svarteberg, det är mitt svarta paradis. Min lillebror förevigade det från ovan.

 

Här sprang jag som barn, badade i sjön, rodde båten, lekte i skrevorna, solade, läste, spelade spel med farmor (hon körde nog läggmatcher), lekte med Sita (hunden farmor och farfar hade), lyssnade till kylskåpet när jag skulle somna, matade änderna och gick undan för svanarna, metade. Allt det där som har med sommar att göra upplevde jag här, femton steg från Vänern.

 

Här springer mina barn nu. Känns lite som om cirkeln är sluten.

 

- Det är stoppning i, sa Jonathan.

 

Jag börjar på allvar undra om de ligger i riskzonen för att utveckla simhud mellan tårna. för nu ligger de ta mig tusan i vattnet mer än de är på land. Mer under än över och vare sig badbyxor eller handduk hinner ens börja torka mellan varven.

 

Det vi tycker är sköna dagar är tuffa dagar för Kasper. Sol, bad och sjön tätt intill kräver sin valp. Mycket att hålla ordning på och sen, tillsist går det inte mer och han däckar i gruset.

 

Ockelbon vill inte rikigt sköta sig och då får man fundera. Ju fler ju bättre?

 

 

Jag minns när jag var liten och vi var i stugan. Hur man kunde ro över till "Stora sten", en badplats lite för sig själv. Alla känner inte till den och stranden är väl inte mycket att skryta med, det är stenigt. Botten däremot är en härlig sand med två lite större stenar i vattnet. 

 

Man ror lätt från sommarstugan, det tar bara några minuter. Vi var där igår. Det var också lite blåsigt igår och där det grundar upp så växer vågor på höjden. Ungarna badade med glada tjut i vågorna och med flytväst på så kunde de surfa på vågorna. Underbart!

 

Vi badar och badar och badar. Jonathan simmar och Jesper med. Helt trygga i vatten och med att inte bottna. Ibland mer över än under och jag, jag badar jag med. Varje dag, många gånger...

 

Igår var dagen det flöt en gigantisk, stinkande, död gädda vid kojan. Glä...

 

Nu har det gått ett tag, vi har startat om med ett plåster på såren. Plåstret heter Kasper och han är bra. Detta ska bli ett inlägg tillägnat en av de bästa hundar som funnits, Saffran.

 

Det var många som tyckte mycket om honom. Jag har nog aldrig varit med om att så många människor, helt olika, hörde av sig och sa att de varit ledsna när de sett att vi tagit bort honom. Han gjorde avtryck hos de som mötte honom. Vänligt, lydig och glad. En toppenbra hund helt enkelt. Nu finns han i våra varma minnen, i våra tomma hjärtan, på en ofantlig mängd bilder. Jag bjuder på ett axplock. 

 

Jag saknar honom, så enormt...

 

 

Vi har hittat tempot för sommarlov och vädret är ju riktigt trevligt. Torrt som attans och visste behövs det komma regn, men eftersom jag inte kan påverka det och gillar bra väder så klagar jag inte. 

 

Dagarna har ett blandat tempo, fullt ös, som igår när vi åkte till Klossfestivalen eller en skön dag utan krav och måsten som när vi åker till stugan eller hänger hemma. 

 

Jag läser massor just nu, Viveca Stens serie om Sandhamnsmorden. Älskar den, och när den är utläst får det bli Lucy Dillon. Kvällarna spenderas på altanen men ett glas gott och boken.

 

Vi har det bra.

 

Frukost ute har vi ätit länge. Är det fint så äter vi ute, alla måltider. 

 

Frukost brukar det bli runt åtta och varje morgon kommer två flyg och passerar över oss. Tio minuter mellan ungefär. Det ena ska till Dublin och det andra till Manchester. 

 

Robin

Jodå, han har upptäckt tjusningen med vatten och han simmar med lugna, trygga tag.

 

Det finns få saker som gör mig så illa som rasistisk skit! I min värld finns människor och alla är lika mycket värda och jag hade turen att födas i ett land där de flesta har mat på bordet, kan somna tryggt i en säng, kan gå till jobb eller skola utan att vara rädda. Sätt dig för ett ögonblick in i motsatsen, ingen mat på bordet, ingen säng och på vad du nu sover kan du inte somna tryggt och en skola eller en arbetsplats där vad som helst kan hända, vad som helst! Det är för oss så otänkbart att vi inte ens kan föreställa oss det. Vi har det bra, vi är trygga. Från och med nu tänker jag stå upp för människor på ett sätt jag inte gjort innan. Dela rasistisk skit och jag tar bort dig från min vänlista. Prata rasistisk skit och jag kommer inte lyssna. Ta reda på innan du snackar!

 

Det närmar sig val och nu syns mer skit än någonsin, mer lögner än jag sett på länge delas och sväljs. KÄLLKRITIK! Kolla vad som är sant, det tar tre minuter att kolla upp hur det egentligen är. Googla, välj en källa som är säker, ett statligt verk eller likande. I min värld framstår man bara som korkad om man går på allt det som rasistiska männiksor sprider. Tro inte på all skit som står på internet. Jag har gjort en liten del av jobbet åt dig nedanför.

 

 

 

1. Av världens 67,7 miljoner människor som befinner sig på flykt i världen befinner sig 0,5 procent i Sverige.

Källa: UNHCR

0,5 procent! Det är inte så mycket det! Vi är förvisso ett ganska litet land, men vi är trygga, vi har det bra och vi är rätt glesbefolkade i jämförelse med andra länder.

 

2. Antalet asylsökande har sjunkit drastisk de senaste åren. År 2015 invandrade knappa 163 000 människor och siffran för 2016 är 29 000. I Sverige bor det 10 miljoner människor, de som flyr till oss är en bråkdel av vår befolkning.

Källa: Migrationsverket

Jag har inte räknat ut hur stor andel av befolkningen i Svrige som inte är av svenskt ursprung, för hur ska man kunna göra det? Vad är svenskt ursprung? Ska människor födda i Norge räknas som invandrare? Vad går gränsen? Jag vet inte, för jag anser att en människa är just det, en människa. Ursprung har inget med det att göra.

 

 

3. Det delas siffror hej vilt om vad man som asylsökade får i bidrag. Asylsökande får 71 kr per dag för ensamma vuxna i bidrag. Det blir ungefär 2000 kr i månaden, och det är för de som är berättigade den högsta ersättningen. Delar du hushåll med någon får du 19 kr per dag. Det ska räcka till mat, kläder, hygienartiklar och medicin. Om man är i starkt behov av något, vinterkläder, glasögon eller en barnvagn så får man ansöka om pengar till det, på ett språk man inte behärskar. Betänk också att de människor som flyr troligen bara har med sig de kläder de har på sig. Ingen prydligt packad resväska här inte.

När en asylsökande fått erbjudande om arbete eller arbete kan man ansöka om bostadsbidrag som då maximalt kan uppgå till 850 kr per månad för en familj. För att få bidraget krävs att migrationsverket inte har bostäder på orten och att anställningen är mer än tre månader.

Källa: Migrationsverket.

Undra vem som kan leva på 2000 kronor i månaden om boendet var klart? Prova och se! Sen kan vi prata asylsökande och bidrag! Prova och räkna ut bara vad man kostar varje dygn! Jag känner ingen som skulle klara sig på 71 kr om dagen. Jag skulle inte göra det!

 

 

4. Invandrarna tar inte våra jobb, om någon med svenska som modersmål blir ersatt av någon som inte kan språket så bra så kanske man borde vidareutbilda sig och bli lite bättre på det man gör eller vill göra.

Ingen källa på den, det är egna tankar.

 

 

5. Vuxna asylsökande har rätt till akut tandvård och akut vård eller vård som inte kan vänta till exempel om man är diabetiker och behöver insulin.

Källa: Migrationsverket

Nä, de har inte gratis sjukvård, de har inte gratis tandvård. De har gratis akutvård och om man upplevt ens i närheten av vad de upplevt och kommer från en plats där man inte kan lite på någon så kanske gratis tand- och sjukvård på ett språk man inte behärskar är värre än att vara utan den. Tänk bara att någon stoppar in en spruta i munnen på dig utan att du törs lita på vad den innehåller, eller skriver ut en burk med piller du inte har en aning om vad de gör med dig om du äter dem. 

Nä fy! Jag är rädd för var vi hamnar efter valet, riktigt rädd. Ska det bli ett Sverige där det är kallt året runt, där människor stänger sina dörrar, kikar över axeln. Tänk också ett ögonblick på vad vi inte hade haft med ett stängt Sverige. Idas sommarvisa som vi anser så svensk är tonsatt av Georg Riedel, invandrad från Tjeckoslovakien. Pizzan, kåldolmen, fetaosten, oliverna, persikorna kommer inte från Sverige. Men invandrare kommer ny spännande mat, nya traditioner och nya förhållningssätt. Öppna ögonen, här finns mycket nytt och roligt.

Tänk till när du röstar i höst, rösta med hjärtat, medmänskligheten och samvetet. Hur hade du velat ha det om det var omvänt?

 

 

 

Tio år mellan bilderna, Saffran på deden första, Kasper på den andra.

 

Handlar en snabbis innan vi ska till stugan, lite frukt och dricka. Solglasögonen hänger i urringningen i klänningen och så plopp när jag nöjer mig framåt så åker brillorna iväg och ena skalmen lossnar. Den pyttelilla skruven känns som omöjlig att hitta. 

 

Men, tro det eller ej, i botten på persikotråget ligger en pytteliten skruv och med min mammas tålamod är brillorna hela. Ibland har man tur.

 

Traditionella bilder, vi har två i vår lilla familj. En nyårsbild med tomtebloss och en sommarbild med plaskande ben. 

 

Här är bilden, ha en skön sommar från oss.

 

Grannen ska in till stan och man frågar om han kan köpa med champinjoner och en Kvibille. Inga problem, såklart! Är man inte hemma precis när leveransen kommer så ligger det i kylskåpet.

 

Tackar man för, middagen är räddad.

 

Den där valpen, han får hänga med på mycket han. Precis som det ska vara, midsommarfirande, promenad på stan, lång tågresa, beök på Svarteberg hos mormor och morfar och nu sist, sommarteater. Idag ska vi på hyttdag i Granbergsdals hytta med springlopp, försäljning, smedja och fikaförsäljning. Han kommer sova gott sen.

 

Sköter sig finfint gör han också. Kanske är det just att få vara med på allt som till viss del formar en hund?