Marions blogg

Jag äter mycket mer grönsaker än jag gjort förut i mitt liv, jag rör mig mer och när jag rör mig så är det på ett mer ansträngande sätt. Nog är det väl märkligt att det liksom inte syns på vågen då va? Va? VA?!



Jo, nä... Tålamod, är inte min grej och kommer nog aldrig vara min grej.

Jag minns när jag skulle bli polis. Det var ett tag sen och det var nära, men ett knä där ledbanden vreds sönder på uttagningarna satte stopp. Uppladdningen var bland annat löpning. Jag minns att alla pratade om att hamna i det som kallas flow när man springer. Jag hittade aldrig det i vaket tillstånd, men jag drömde om det på nätterna. Hur man kunde tappa tid och rum och hur det liksom bara flöt på. I verkligheten var det inte flow, verkligen inte flow.

Nu har jag hittat det, i bassängen. En rytm, en känsla av att det bara fungerar, tid som känns som några minuter men som är en kvart. Flow, där fanns det, i det turkosa vattnet, rytmen, känslan.



Vatten är helt klart mitt element.

Jag lämnade av Eva och Zorro på träning i förmiddags. Där i hagen stod en liten ny... Jag blev så sjuk, fölsjuka av den värsta graden. Måtte maj komma fort.

Märkligt hur nya saker i kända miljöer är något man ser om och om igen utan att man tänker på det. Jag hade mockat av två boxar av tre, strödde en av dem och satte fast påsen från spånet i boxdörren för att slänga den när jag var klar. Jag tror jag hajade till minst fyra fem gånger under tiden jag mockade den sista boxen, såg någon obekant så där i ögonvrån.

Det putar allt lite då och då, rör sig och jag räknar ner. 4 månader kvar. Vem är det där inne egentligen? Bara det är en glad och frisk häst har jag något jämförtbart med en högvinst.

Här är de skåp jag förvarar bildmaterial i på skolan. Här finns skaparglädje i form av kolkritor, akvarellfärger, marmoreringsfärger med tillhörande tråg, penslar, klipptidningar, pastellkritor och torrpasteller, blyerts i olika hårdheter, vassa saxar, bra lim och papper och mycket, mycket mer. Skaparglädje som bara ligger och väntar i snygga högar.

Vi har numera två rätter i matsalen på skolan att välja mellan. Den ena är alltid vegetarisk, jag väljer nästan uteslutande den.

I veckan som var så serverades ungsrostade grönsaker med qourn och fetaostcreme. Så galet gott, jag mailade om receptet. Så här gör du:

Qournbitar (man kan säkert ha kyckling om man inte vill ha quorn, varför man nu skulle välja bort det?)
Körsbärstomater
Paprika
Gul lök
Spenat (vi tog frysta puckar)
Fetaost eller salladsost
Basilika
Vitlök
Kryddsmör, vi gjorde eget på smör och frusna provensalska.

In i ugnen i ca 30 minuter 225 grader.

Gaffelmosa fetaost i creme fraiche. Servera med exempelvis stekt potatis.

1. Hårsnoddar, jag har nästan alltid tofs och jag sover med fläta.
2. Ullsockar, alltid! Sommar som vinter!
3. Vantar, från september till maj typ...


Hårcheck på julafton, det är typ en sån dag som krävs för att skippa hela tofsen.

Simma, det är ju min grej nästan alltid, men häromdagen så tog det emot. Inget stämde, träningsvärk redan innan jag började, trångt i bassängen, fick inte till rytmen, blev superanfådd... Nä, det var verkligen att simma i uppförsbacke. Jag var minst sagt missnöjd när jag klev upp och det gjorde jag efter knappt en halvtimme..



Det är faktiskt första gången sen jag började som det tog emot på riktigt och jag tänkte på skoj bara räkna antalet längder. Borde blivit ungefär 40 längder lågt räknat. Det är ju faktiskt inte dåligt en dålig dag. Att ha förbättrat från 11 längder på tio minuter till 18 när jag tar i är heller inte dåligt. Att ha börjat "snyggsimma" så som man tävlingssimmar bröstsim med små dykningar på varje armtag är väl heller inte dåligt. Det kanske inte var så dåligt ändå...

Tidigt vardagsmorgon, strax efter sju...
- Har du torra regnvantar med?
- Är frukten och kontaktboken nedpackad?
- Jonathan, ta de blå regnbyxorna, skynda dig lite nu!
- Jesper, du kan ta dina tunna regnbyxor. En tunn mössa blir bra.

Ute är det grått och slaskigt, dimmigt och fuktigt. Då, där, mitt i morgonstressen böjer jag mig ner efter mina vinterkängor. Lite bromsad av en tjock jacka och med vantarna på redan. Då, där, mitt i hallen står de instoppade i ett skofack, lite dammigt, lite bortglömda. Där, då önskade jag att det var shorts och tunn tröja som gällde, bara ben och snart skolavslutning och bara stoppa i fötterna i sandalerna, gå ut i morgonsolen, hoppa i bilen, sätta på solbrillorna och dra. Inte som nu, ut i det fuktiga mörkret där solglasögon och bara ben känns evigheter bort...

En de saker kan man aldrig få för mycket av!

Jordgubbar! Det är absolut en av dem.

Jag har ju skrivit innan om nya saker jag lärt mig på sistone. Jag har lärt mig en sak till, att allt inte berör mig. Jag har väl aldrig varit typen som lagt mig i, men nog har det funnits saker jag retat mig på i det tysta. Jag gör inte det längre, berör det inte mig så bryr det inte mig. En droppe i havet, men inte i mitt hav.

Först ska du slarva lite med mat, kasta i dig en banan och åka till simhallen. I simhallen ska helst vattnet i duschen vara lite kallt. Sen simmar du efter bästa förmåga i minst 45 minuter, tar i lite och benen ska kännas riktigt möra när du kliver ut bassängen. På vägen hem ska armarna också vara det, så trötta att några liter mjölk på armen i kön känns riktigt jobbigt.

Hemma så äter du mat med ett rejält lass grönsker, så kroppen ska kunna ägna sig helt åt det, inte åtatt hålla dig varm. Har du nu gjort rätt kommer du vara iskall hela kvällen, fast du ar dubbla sockar, fleecetröja, mjukisbrallor och kryper in under en pläd i i soffan. Brasan du tänder kommer inte ge någon vidare effekt heller.

Januari 2008



Januari 2009



Januari 2010



Januari 2011



Januari 2012



Januari 2013



Januari 2014



Januari 2015



Januari 2016

Nu så, efter lite pusslande med tegelstenar, lite oljande av hyllplan och en hel det tänk är det klart! Ta-da! Hyllan i köket.

Tog med Micke på vad som skulle vara en lugn skrittur. Det var folk på isen och det slutade med att min prinsessa dansade norsk tåspetsdans på diagonalen och Joar testade ångloksstuket genom bushen med Micke.

Det är här inne jag tillbringar största delen av min arbetstid. Mitt klassrum. En fantastisk plats faktiskt. Här både finns och sker små mirakel varje dag.

En kollega på skolan har stickar uuuuuunderbara sockar till mig. Kan man ha dem till allt tro?

Bara guld i stallet, guldhästar och guldhovslagare.

Jag har hittat hem.

Jullovet är slut och jag har verkligen haft lov. Sovit länge, både gjort mycket och ingenting. Gjort saker jag gillar. Nu är jag laddad med ork för en ny termin. Hej alla goa kollegor, hej alla goa ungar. Nu kör vi!



Måste bara tipsa också, på www.pixabay.com kan man hitta fina bilder som man får använda gratis! Den ovan är därifrån. En guldgruva faktiskt.

Jag har under många år haft en bästa kompis. En som fått upp mig ur sängen och som hjälpt när det tagit emot. Nu går det inte längre, min bästis gör mer ont än gott. Kort och gott, magen fixar det inte längre. Hej då Diklo, nu måste jag stå på egna ben. Vi kommer aldrig ses mer igen.

Nyårsmiddag och plankor i julklapp. Vuxna åt baconlindad kyckling, barnen fick korv. Allt på planka. Alla nöjda.

För att ta en såna här:


Krävs, inifrån och ut: underställ, mjukisbralla, fleecetröja, ullsockar, overall, Graningekängor, tjock mössa, rejäla vantar.

En del saker måste växa fram. Hyllan i köket, den är borta och nu väntar vi på en leverans av gamla handslagna tegelstenar.

Vi har nu ägt vårt hus i tio år och en dag. Vi har byggt och grejat mest utomhus. Det har bilvit ett stall, en ny stor altan, ett vindskydd till hästarna, vi har målat nästan hela huset och det som bara var en rabatt har blivit en trädgård.

Inomhus har det hänt mindre. Köket tapetserade vi om först. Från fläckigt gult till blårandigt, breda härliga ränder från golv till tak. Sen tog vi vårt sovrum som blev blått. Ungarnas lekrum målade jag om när Micke var i Stockholm och fiskade, beige. Vardagsrummet som jag är galet nöjd med fixade vi under midsommarhelgen. En svindyr snygg tapet med liggande slitna brädor och sen grått i resten av rummet. Galet nöjd! Nu, under nyår tapetserade vi om ungarnas sovrum och delade av det till två delar med hjälp av en hylla. Blev hur bra som helst, en stor pyssel- och målarhörna fick vi också till. Passar bra för oj vad de ritar hela tiden. Det är inte helt klart ännu, men på god väg. Det fattas lite saker och det ska vi fixa idag.



Det tycks vara storhelger som är våra fixa-helger. Jag frågade lite sådär om det är i påsk vi ska ta trappan upp och hallen nere med Micke sa att då är vi ju sjuka och just det, så är det ju. Är vi inte sjuka kanske vi rent av målar där. Nu måste jag nog klura på vad det ska vara för färg där...

Igår var jag till simhallen, med julklappen. Nya simglasögon och näsklämma (min vanliga är liksom upptagen med simtag, så jag behöver en mer fristående som inte sitter fast på en hand).

Ja, vad ska man säga... Jag provade och efter typ tre armtag kände jag att jag nog borde informera både badvakter och andra simhallsbesökande att jag antagligen inte kommer drunkna fast det ser ut så. Tänk er, näsklämma (bara det liksom...), simglasögon och ett tappert men inte så snyggt försök att simma bröstsim men huvudet så där snyggt under... Jag fick stanna då och då och skratta lite...

Det tog ungefär de 45 minuter som jag hade tänkt simma att få till det men på slutet gick det faktiskt ganska bra. Andas på nytt sätt var inte helt lätt. Jag klarade i alla fall tre längder på bara det nya sättet, ingen paus inga "vanliga" simtag. Det gick snabbt att simma 45 minuter igår. I alla fall kändes det så. Benen och armarna var bra trötta efteråt också.



Jag lovar härmed att fortsätta simma under 2017 om inget annat kommer mellan som gör att jag inte kan. Med näsklämma och simglasögon. Inte snygg, men det är roligt.