Onsdagar och torsdagar

Jesper är stor nu. Känslan när han onsdagar och torsdagar kliver på skolbussen och vinkar hej då är en blandning av vemod och stolthet. En rätt märklig känsla...
 
 

Vid middagsbordet

Fredagkväll och tacos. Jonathan sitter och rör sin fot emot min under bordet och utbrister;
-"Jag känner din fött"
 
 
Det där med pluraändelser är inte helt enkelt, men himla sött.
 

Jesper

Sex år, vår prins fyller verkligen sex år. Älskade unge, om du ens kunde ana vad du betyder.
 
 

Är det idag?

Är det idag sommaren tar slut? När jag rullade upp rullgardinen mötte jag en grå himmel inte en sol... Idag väljer jag just därför en sommarbild.
 
 

Bästa stunden

En av de bästa stunder på dagen är den stunden när man kommit hem från jobbet, tar med något att dricka, kaffe eller cola vanligtvis, sätter sig på altanen en stund medan ungarna kollat tv. Varmt och skönt de senaste dagarna och lugnet där ute den stunden är otroligt skönt efter en dag i skolans hektiska värld.
 
 
Det är minst sagt en uppskattat hög med brädor.
 

Snick, snack...

Jag följer upp ett gammalt inlägg med "pratande" solrosor. Nu har det hänt grejor. Vad händer nu?
 
 
Förra inlägget hittar du här: http://wivikens.blogg.se/2013/august/vad-pratar-de-om.html
 

Stallbrudar

Man vet att man är hästtjej när man ALLTID har en Morakniv i sidofacket på bildörren.
 
 
För alla som inte är hästtjejer kan jag berätta att man har den där om hästen skulle fastna eller gå över bommen i transporten. Lika självklar att ha med som att man kopplar lljuset på transporten.
 

Welcome

Hello everyone and welcome to ... H O L L Y W O O D !
 
 
The latest actor trying to get what he wants. 
 

Dela matta

Trolla och Bella har något speciellt. Sover ofta tillsammans, tvättar varandra och myser. Här delar de matta.
 
 

Skära, skar, skurit...

I bilen på väg hem berättat Jesper om ett spel han har spelat på skolans I-pad. 
- Jag har skärt maten till katten mamma. Katten fick först.
- Du har skurit maten menar du?
- Jag och sen när jag hade skurat den så fick katten äta den.
 
 

Hur?

Undra hur han tänkte nu? Och varför?
 
 
 
 
 

Bergslagscenter

Himla bra ställe, fina växter, trevlig personal och en hel inomhusdamm med fiskar, som de fick mata. Lycka! Inte var det första gången heller. Vid ett annat tillfälle skulle de stänga av frysen och då fick ungarna välja en glass var.
 
 

Hurra, hurra, hurra!

Nu har vi firat lite, och mer ska det bli!
 
 
En av paketen innehöll en radiostyd lastbil. Den har gått hårt idag har jag fått veta.
 

Jonathan

Vi den här tiden för tre år sen fick vi en Jonathan till vår familj. Älskade lilla unge.
 
 

Sommar, sommar, underbara sommar!

 

Upp och ner...

Ibland är livet skräp, just nu är det så. Inget flyter på just nu. Kroppen är skrutt, aptiten är inte på topp och sova funkar inget vidare heller. har förstått att fler har svårt att sova, kan det bero på ...
 
 
Jag ska bara se till att få hem älskade Ala, jobba lite med henne, snuffa mule och sen var det väl tusan. Hon har förmågan att kunna vända skitperioder i livet. Kroppen, den tar vi itu med imorgon hos Reuma i Örebro. Så här kan vi liksom inte ha det.
 
Lite flyt tack, och lite hjälp när jag väl ber om det vore skönt. För jag är inte så bra på att be om det.
 

Lördagslycka...

Vi hittade två snälla poliser på parkeringen på Maxi och Jonathan fick provsitta och blinka med blåljus och kika runt i bilen. Vilken lycka!
 
 

Det går...

Jo men visst går det att plocka svamp med två barn med sig. Det tar lite längre tid och man kan inte plocka hur länge som helst, men det går. Och det smakar gott.
 

Innan jag glömmer...

I bilen häromdagen.
 
Jesper: Varför är bilar så stora?
Jag: För att det ska få plats allt, motor, stolar, packning.
Jesper: Mormor och morfars bil är mindre.
Jag: Japp, de är ju för det mesta två i bilen inte fyra som vi. Vår racerbil är ju också lite, så det finns olika storlekar.
Jesper: Vi måste ju få plats med allt.
Jag: Ja, vagnen och Saffran måste ju med.
Jonathan: Och älgbebisen...
 
 

Favoritärtor

Luktärt är en favorit. Nu har vi en låda där de står och ofta kommer en doft förbi när man sitter på altanen eller har altandörren öppen. Måste komma ihåg att spara många ärtor sen, så vi kan ha så igen, och igem och igen...
 
 

Var tog barnen vägen?

Att bygga altan och ha två barn hemma innebär många "gå härifrån nu", "du kan inte vara här för det är farliga verktyg här", "kan ni inte gå och gunga en stund" och mycket i den stilen. Så skönt att det är klart nu.
 
När jag plockade fram ritrullen och vattenfärger ute såg vi dem inte på en bra stund.
 
 

Skål!

När man är liten täcker även små muggar halva ansiktet...
 
 

Barfotafötter är sommar för mig

 

Att sakna...

Lilla prinsessan är inte hemma, hagen ssknar en häst, jag längtar efter att få jobba med henne, klippa manen, pyssla, höra hennes hälsning i hagen. Helt otroligt att man kan sakna en häst så... Vi köärde ner henne på nationaldagen och nu hoppas jag att vi inom kort kan hämta hem två hästar på tjocken varav hon är en.
 
En av fördelarna att hämta hem henne är att hingstägarna är så trevliga. Vi lär behöva bo kvar över natten igen. Sist drack vi vin och pratade om allt från formen på hästsnoppar till rosa hovar. Behöver jag säga att vi hade jätte trevligt! Underbara människor och det känns att Sverige är för stort så fort jag tänker på dem. Kunde vi inte bott grannar?
 
Var dräktig nu finaste Ala.
 
 

Mariebergsskogen

Vi tog med oss Saffran, mormor och morfar. Det var mycket att se, mycket att leka med och mycket att göra. Först fina Naturrum men utställningen, mata gäddan, kolla fiskar och fåglar, prova, trycka, kolla, kika... Full fart!
 
 
Skattjakt var kul. Följa spåret av insekter och klura på ledtrådar. Jesper sprang före.
 
 
Lekparkerna är uppskattade, även om Jonathan inte precis leker som man ska utan prova nya vägar. Det gillar jag. Vi vuxna fortsatte fika lite när kottarna öste. De börjar liksom bli så stora att man kan sitta still medan de har roligt.
 
 
Hälsa på djuren var spännande, för både barn och hundar. Saffran luktade på en get. Hade den ens andats ut lite mer än vanligt hade han nog dött...
 
 
Rundtur med tåget var uppskattat. Jag fick en barnpaus och lastade bilen under tiden. Lagom till vi lämnade Karlstad tog regn och åska över.
 
 
Tack bästa mamma och pappa för att ni följer med på våra äventyr i sista minuten. På tisdag tar jag nästa utflykt. Bara jag och min mamma. När gjorde vi något ensamma sist? Var nog före Jesper, så nu är det dags.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tema fågelholk

Varför måste de se ut som vanligt? Detta var ju mycket roligare.
 
 

Vad pratar de om?

Om blommor pratar med varandra undrar jag vad de här två diskuterar. För visst ser det ut som om de pratar om något?
 
 

Övergångsställe

På väg ut till stugan passerar jag Christinehamns ridklubb. De ligger nära vägen och en del hagar och ridvägar ligger på andra sidan. Någon smart har kommit på att fixa ett "övergångsställe" med tryckknapp i ridhöjd. Sånt gillar jag!
 
 

Frusen och ren...

 
Nybadad och iskall, det är barndomsminnen det. Tror jag suttit på samma plats och huttrat mer än en gång.
 

Kallt möter varmt

Det blev lite bullrigt, men numera gör det mig inte så mycket.
 
 
Bilden fick jag krånga länge med innan jag fick till den och den blev ändå inte som jag ville. Hoppas du kan se den mörka himlen i alla fall.
 

Sida vid sida...

Två små vattendjur, sida vid sida på vattenäventyr. Där den ena är, är den andra och med flytväst på Jesper simmar han hur bra som helst.
 
 
Saffran, han vill ju gärna ha något i munnen också som den retriever han är... Näckrosblad funkar fint.
 

Hallmattan

Är det varmt ute kan jag lägga rätt hallmattan tusen gånger om dagen... Eller bara en och sen kliva över både hund och den trassliga mattan.
 
 
 
 

Kläder efter väder

Sättt på er vad som passar när det regnar sa jag...
 
 
... sen la jag mig inte i mer.
 

Nu ni!

Mina gröna fingrar ger full utdelning!
 
 
... och det här är bara ett av ställena de finns på.
 

Sockersöt...

 

Bästaste...

Imorgon ska jag på fotouppdrag, spännande, spännande! Bilder kommer ni inte få se, men jag ska fota konfirmander. Micke åkte på jobb och då är det tur att man har en pappa och en mamma som bergväggen bakom ryggen. 
 
 

RSS 2.0