Norrsken
Det är så himla fint! Igår syntes det tydligt. Det var nog ett av de tydligare vi sett.
Hon
Man kan säga mycket om Ala, men hon är en Drama Queen av stora mått.
I helgen red vi vår vanliga runda. Pigga hästar efter lite vila när jag var sjuk. Vid ett av husen vi passerade sågade en man grenar av en nyfälld björk. Sånt rör till det för min häst. Drakblås och korta steg med höjt huvud. Redo för
flykt om han skulle förvandlas till motorsågsmassaker.
Jag hoppade av, tog tyglarna över hennes huvud, klappade henne på halsen och sen gick vi. Inga problem, matte är räddaren i nöden. Sänk huvud och längre steg, inte avslappnad men mycket tryggare. Tur hon har en matte som förstår, eller mer ärligt,
en feg pilot på ryggen.
Vi kom helskinnade.
Duktiga Kjalar
Tredje gången vi provade klev han in helt. Inte trygg, lite på sin vakt men han stod snällt kvar.
Han är nog den tryggaste ungen jag haft. Få saker berör honom. Han reagerar men inte mer än så. Han tycker om människor och gillar att hänga med dem. Äpplen smakar bäst. Då smaskar han högt.
Han kommer bli en bra, trygg och rolig häst tror jag.
Minnen
Det var himla mysigt att rida i storstan. Kommer nog alltid minnas det.
Att ta emot en klass från henne…
Under de första åren jag jobbade i Bjurtjärn pratades det då och då om en lärare på Kroppaskolan. Hon jobbade på lågstadiet och det fanns bara positivt att höra om henne.
En sak som sades var att det var lätt att ta emot klasser hon hade haft på lågstadiet. De var väl introducerade i skolan miljö, visste vad som var okej och inte. Väl fungerande grupper som kunde vad de skulle. Jag kände direkt att så vill jag bli.
I veckan gjorde min klass bedömningsstöd i matematik. En check av baskunskaper, koll att vi ligger rätt. De var SÅ duktiga. Jag är så sjukt stolt över dem och för första gånger kände jag att jag jag nog närmar mig henne.
Min lilla fina klass har utvecklats massor, både kunskapsmässigt och socialt. Tänk, med rätt förutsättningar, tydlig styrning och lagom utmaning kan ungar växa huuuuuur mycket som helst!
Bestämt
Nu är det bestämt. Vecka 10 flyttar Kjalar vidare till Frida. Så blandade känslor…
Hjälpsamt
Qournfärspaj och jag hade bästa hjälpen! Det är mysigt när ungarna hänger med i köket.
Ser det futtigt ut?
Detta är våra ljusbollar. De har vi ute på altanen som sommaren. Solcellsdrivna. Nu hänger de i garaget i väntan på vår och sommar.
De har börjar längta ut. Det må se lite futtigt ut, men nu laddas de tillräckligt för att lysa efter mörkrets inbrott. I alla fall om solen skiner.
Alla tecken på att vi går mot ljusare tider är viktiga och räknas.
Första passet
Det går alltid tungt att starta efter att man varit sjuk. Har man varit riktigt sjuk går det ännu tyngre.
I helgen körde jag första passet. Cirkelbox, jag fick anpassa och dra ifrån. Det första varvet var värst. Jag hostade, hostade och hostade. Nästan så jag kräktes. Sen släppte det, lungorna var ventilerade. Orken var inte där, så klart. Det hade jag inte
trott, men det gick. Målet var att öppna upp alla små lungblåsor och hosta upp skiten. Det gjorde jag.
Invigning av de nya handskarna också. Så sköna!
En känsla av kommande vår
Kallt ute, minus sex grader. Det gör inget när det är ljust ute.
Ut med hästar och morgonpromenad och det är ljust ute! Underbart!
Snart på banan
Idag, nu på morgonen, känner jag att det nog faktiskt börjar bli rätt okej. Äntligen!
Lärdomen jag drar av detta är att jag från och med nu ska vaccineras mot säsongsinfluensan. Detta är så värdelöst!
Planerna för helgen är rätt snälla. Min bil ska fixas lite med, samma med transporten. Akvariumet ska rengöras och bytas vatten i. Imorgon tänkte jag träna. Ventilera ur lungorna lite. Hostar gör jag och rossligt är det, men ett pass där jag kan styra
min insats blir nog helt perfekt.
En sak blir snabbt fler
Mitt immunförsvar lever ju lite av sitt eget liv. Det hittar på egna saker och passar på när tillfälle ges.
Nu är det en led i handen. Den är öm och svullen. Det påverkar mig inte nämnvärt, jag låter det inte göra det. Det är mest störigt!
Jag vill jobba…
Gå hemma när det är full fart på skolan är inte min grej. Jag blir rastlös. Jag känner mig onyttig och längtar tillbaks…
På g
Igår kändes det att det vände. Mer ork, ingen feber under dagen, rosslig hosta och ont i lungorna men det har helt klart vänt.
Lite kaxig tog jag Jesper och Kasper på promenad. Backen vid Anna-Lena kändes som Mount Everest. Jaja… Det har vänt i alla fall.
Nu på morgonen är jag inte speciellt kaxig. Det vänder nog under dagen.
Jag vilar
Till alla som skriver, vila nu. Jag har en hälsning från min kompis Polar.
Vi stannar sällan under 100 om dagarna vanligtvis.
Styrkan blir svagheten
Jag har en klok kollega. Utan henne är jag lite halv. Hon sa att det man har som styrka också är ens svaghet. Det ligger mycket i det.
Jag gör det mesta snabbt. Då blir det också rätt ofta fel.
Jag är rastlös och behöver aktivitet för att må bra. När jag av olika skäl inte kan fixa aktivitet, då blir det med ens obekvämt och skavigt på insidan. Rastlösheten växer…
Det som är styrkan blir också svagheten.
38,3
Jag är sjuk.
Jesper är sjuk.
Jonathan är sjuk.
Micke är frisk.
Jag är inte vaccinerad mot säsongsinfluensan.
Jesper är inte vaccinerad mot säsongsinfluensan.
Jonathan är inte vaccinerad mot säsongsinfluensan.
Micke är vaccinerad mot säsongsinfluensan.
Ser ni mönstret?
God morgon
Lite vårkänsla ändå när man gick morgonpromenad i morse.
Grattis från mig
Jag har verkligen varit rätt dålig på att önska människor jag känner mer eller mindre på Facebook grattis. Nu tänker jag skärpa mig! Det kostar ju liksom inget!
Förknippa dofter
Tänk hur vissa dofter kopplas ihop med minnen. Jag äter just nu lite extra b-vitamin. Jag är mest intresserad av b12 som kan när det finns för lite kan ge svimningssymtom. Jo, jag känner av det men har inte svimmat mer än en gång. Vad det beror
på är oklart. Kände av det senast igår men svimmade inte.
Doften av b-vitamin kommer alltid vara förknippad med kolik på häst. Tror fler känner då. Undra varför man ger just b-vitamin förresten? Måste googla nån dag.
Sitta stilla
Vissa dagar funkar det bättre än andra men stilla är inte min grej.
Installation och godmorgon
När man kommer till jobbet! Jag har världens bästa kollegor! ❤️
Griniga människor…
Jag sorterar! Väljer bort! Undviker! Pausar människor som är griniga, som talar om saker jag borde veta men redan vet. Besserwissrar!
Jag mår bättre utan er! Hej då!
En av mina favoritmänniskor lärde mig en gång att man ska inte ge råd eller tala om man ska ställa frågorna som gör att personen själv hittar svaret.
Besserwisser, det låter för övrigt som en hundras.
12 år sedan
Konstig smak i munnen
Ultraljudet är klart. Det gick bra och resultatet kommer väl vid läkarträffen.
Samtidigt med mig i väntrummet satt en äldre herre. Han låg nog inne för det var sjukhuskläder och rullstol. Han var pigg och sa "hej" men somnade nästan kort efter.
Jag tror han var den som nya ultraljudsmaskinen skulle testas på. Det gick inte som planerat för personalen. Jag fick frågan, får vi prova på dig? Varför inte?
På med en infart för kontrast och koppla upp. Himla coolt att se sitt hjärta slå live. Den nya maskinen hade en ännu tydligare bild. Mer detaljer också för ett otränat öga. Kontrasten gjorde det ännu häftigare. Den skulle man andas ut och det kändes
inte alls. Förrän jag kom ut och hostade i den kyliga luften. Skum smak i munnen…. Kortvarig men skum. Det var nog kontrast.
Kan man inte lämna blod får man väl hjälpa till på andra sätt tänker jag. Igår var jag testperson.
Bilderna är inte på mitt hjärta utan från min vän Google.
Presenter i stallet
Tack! ❤️ Kommer bli väl använd. Nästan väl fin att ha i stallet.
Yep!
Så är det!
Att lämna en elev
Jag trivs på mitt jobb och med "mina" ungar. Jag berömmer, förmanar, jublar, kämpar, stöttar, pushar och gråter med dem. Jag tycker mycket om dem.
Att lämna dem tycker jag är svårt. Det blir tomt. Hej då och lycka till är bland det svåraste… och skolavslutningen är inte en höjdpunkt.
