Stora killen

Arbeta med unga hästar är kul. I helgen klippte jag manen, lyfte på fötterna och gick en kort promenad.


Han har en specialare när man lyfter framfötterna. Det blir liksom en hovbugning där han fjädrar bakåt, nedåt. 

Duktig, lyhörd och känslig. Det är Froste det.



Han är där nu

Jonathan läser och läser och läser. På allt! Han kommer ofta och säger vad det står på någonting. 

-Mamma, det står "matbord" på tidningen i trappen.

I lördags var vi på väg till badhuset och jag fällde ner solskyddet. Bakom solskyddet sitter en p-skiva.

-Mamma, det står sällskap där.

Och det gjorde det!


En liten skatt

Brorsan och hans Cissi har fått en liten, liten prinsessa. Underbart söt och så där helt bedårande som bara en vecka gamla prinsessor kan vara. Jag fick låna och jag är kär. Så underbar, hon bara var där, knorrade lite och sov. Jag bara myste.






Sen fanns det förstås två stolta kusiner också. Både Jesper och Jonathan pratade om henne på kvällen. Om hur liten hon är, vad små tårna var och hur söt hon är. 


Två veckor kvar...

Bästa tiden på året måste vara advent. Det slår jul, det slår nyår och midsommar! Det är nog nästan lika bra som första semesterdagen eller som en varm härlig sommardag ute på någon ö i Värnern.


Man borde...

Just nu är det tid på året man verkligen borde kunna få plocka svenska, färska jordgubbar i obegränsad mängd!


Tack alla

Jag är dyr i drift. Två månaders läkemedel kostar inte mig en spänn ur plånboken, men mer än allt jag betalar i skatt.




Svåra val

Jag till Jesper: Om du fick välja nu mellan en stor påse godis och att spela på plattan?

Jesper: Oj! Det var.svårt.



Borta bra men ...

Jag inser oftare och oftare att jag gillar människor, att ta en fika, gå en promenad tillsammans, prata om livet, hänga en stund. Jag inser också att jag helst gör det hemma hos mig. Det beror inte på att jag inte gillar att åka. Jag tycker om att köra bil. Det beror inte på att jag inte vill. Det beror nog mest på att jag trivs så himla bra hemma, för det gör jag. Det beror nog också på att jag hittat min plats på jorden. 

Jag gillar att åka bort. Ta en helg i Stockholm hos släkten där. Fjällen, Åland och Legoland var så roligt. Jag tycker om att åka bort, men jag tycker också väldans mycket om att vara hemma.

Wiviken igår, inbäddat i ett tunt täcke av snö. Micke tog bilden. Mitt hem, min borg. 


Avslöjad!

När Trolla mötte oss efter morgonpromenaden med ett mysigt "purr" och Micke lyfte upp henne blev hon faktiskt avslöjad.

Det syns inte jätteväl eftersom hon inte satt helt stilla, men hon har en fjäder på nosen.


Bra saker


Finbesök

Vi har en råget som går i krokarna. Hon har två kid med sig, fast de är ju lika stora som hon är nu. Jag ser henne då och då och nu på sistone har hon hälsat på oss här hemma också. Både bilderna är skitdåliga, men på olika vis. Ni får stå ut, här är de i alla fall.


Olika är mest rättvist och bäst

Att göra lika för alla anses ofta mest rättvist. Jag tycker inte så. Jag tycker tvärtom faktiskt. 


Jag tycker att rättvist är när var och en får vad den behöver. 

Idag regnade det blötsnö på morgonen. En häst fick täcke. Inte fyra. Ala var den som fick täcke. Hon är lite tunn och jag vill spara på det hon har. Joar är också tunn, han fick inget täcke. Orättvist? Nä, han har så mycket päls att han står svettig när det är plusgrader. 

Rättvist är när var och en får vad den behöver. Detta gäller inte bara i stallmiljö.



Respekt

De börjar bli stora nu, ungarna. Numera bestämmer de lite själva vad jag får och inte får skriva i bloggen. 


Lite respektfullt är de absolut värda att behandlas. Det är alla.

Samtidigt gillar de båda två att titta och läsa i bloggen. Det är ju deras "dagbok" lika mycket som min.


Sängkompis

Vi sover vanligtvis sked jag och hon. Vamt, gott och nära. 


Tack och var så god

Jesper har en idé som jag gillar. Han samlar på "tack". Det ska man ha många av. Man får det genom att göra bra saker för någon så den säger tack och när man säger det som tack för något själv. 


Var så god ska man ha lite av. Det ska man göra sig av med genom att säga det.när någon tackar för något man gjort.

Världen vore bra mycket bättre om alla var som Jesper.


Varm om fötterna?

Froste måste ha världens tunnaste men längsta hovskägg.


037

Vi samlar bilnummer. Vi började i somras på väg till Åland och nu letar vi efter 038. Det finns några regler, man kan antingen ta kort på nummerplåten om man är ensam annars gills den inte. Det måste vara minst en vuxen och ett barn i bilen. En av de vuxna måste se nummerplåten.


Bilen framför på fotot, det är 038.


Frukost i Wiviken

Jonathan sitter och äter frukostmacka så där lite snett på stolen. Det visar sig att han sitter på sin fot, inte så bekvämt upptäcker han och berättar att "rumprevbenen", alltså sittbenen, gjorde ont i foten.

Ungar är härliga, kan de inte ordet som behövs så gör de ett eget. Underbart.


Ny bild fick jag inte ta så jag bjuder väl på en gammal då. 


Överlevnadstips för november månad

1. Tänd en brasa.

2. Läs en bra bok.
3. Kura under en mjuk och varm filt.
4. Hitta en bra TV-serie och streama.



Nya bekantskaper

Träffade henne på en annan skola. Vi möttes över kluriga texter om explicit undervisning, multimodala texter, samtalsdynamik i klassrummet och den proximala utvecklingszonen. Känslan var från början rätt.


Nyligen möttes vi fast vi har lov båda två, pratade, tog en promme men hunden och pratade om allt mellan himmel och jord. Såg nya saker, andra vinklar i livet.

Det är bra härligt med människor, stora som små. 



Barnarbete

Jag tillhör skaran som tycker att barn ska hjälpa till i den utsträckning de kan. Duka, ta reda på sina nytvättade kläder, vara med och laga mat ibland och städa sina rum. 

Att de sedan på eget bevåg då och då hjälper till mer än de behöver, det är bara en bonus.

Tack älskade ungar för hjälpen.


För mycket eller för lite

Det spelar ingen roll att vi har massor av Lego. När man ska bygga något så räcker det ändå inte.


Igår hade vi en sån där byggardag. Oj vad kul det är. 



RSS 2.0