Marions blogg

Eller inte...



hehe...

Undra vad det är som man gör, en del av sakerna med mina två barn är slående lika. Har jag påverkat det? Frukt och grönsaker är en sån sak, högt, högt uppskattat, allt går in. Utom broccoli som Jesper inte äter. Förut det är det två utefisar utan like, de gillar båda vatten, dricker helst mjölk, är starka små killar, väldigt starka och är kvällströtta.

Favoriter är clementiner och äpple hos Jonathan, majs och gröna ärtor på grönsaksavdelningen.
Jesper äter helst päron och äpple, av grönsakerna är det nog röd paprika och majs.

En av fruktungarna;

I morse var det faktiskt minusgrader, man kunde ana vad som komma skall, och jag längtar!

Undra hur många vi är, alla vi som står där med IKEA-kassar och packar och väger hö eller hösilage varje dag. Undra också om Kampad kunde förutse just det området för sina kassar? Hur skulle häst-Sverige klara sig utan de där blå påsarna?

www.babblarna.se

Kanske inte, men funkar bra som ätverktyg ändå.

Någon frågade om jag har det, nä svarade jag. Kanske har jag fel...

Oj så kul, bästaste mormor är med och då kan finaste Jesper också bli med. Skruttungen Jonathan badar så mycket han orkar. Bästaste morfar höll i kameran!

Först så här:









Notera tungan som bara styr och styr hela tiden. Sen blir det så här:

Kaffe med en skvätt mjölk och en pepparkaka. Som jag saknat dem, ammar man får man hoppa över dem. Hela förra julen utan pepparkakor, jag har lite att äta ifatt.

Några nätter med minusgrader och jag längtar! Snö. vinter, stjärnhimmeln med ett band av Vintergatan, andas rökpuffar, vantar, snöknirr under fötterna. Jo, det finns baksidor, vad fasen, allt har en baksida, men jag älskar vintern!

Klockan är efter nio.
Det enda som hörs är ett dovt hummande.
Mörkt, skönt.
Dags att släppa in hästarna.
Förutom dem är det bara alla miljoner, miljoner stjärnor som håller mig sällskap.



På väg från stallet gör Trolla mig sällskap in och då kan vi ta kvällen i Wiviken. Det är vår kvällsrutin.

Micke tog bilden.

Jesper och Saffran



Det finns många, många fler bilder. Ösbilder och mysbilder. Jag gillar denna.

Jag bjuder på några bilder från helgens fotouppdrag. Kul var det! Rätt bra blev det!

Märkliga saker som lyser upp en hästägarens gråmulna måndag. Man är nog lite udda...

Camilla Ungman som gissade närmast på oljeraffinaderi. Det är i själva verket en kontrollhytt till ett asfaltsverk.

Bästa gissningen går dock till Ingela Johansson med följande svar:
"Men det är ju självklart att att det är någon form av yttre rymden skepp! Eftersom min man härstammar från Storfors-trakten så känns det ju nu som om alla pusselbitar faller på plats :)"

Camilla kommer snart med sitt gästinlägg!

Till alla som gissat och alla som ännu inte vågat.




Hittade den i vad det nu är för form av kontrollhytt... Suddigt? Japp, det får ni ta. Mobilkamera och närbild...

Gissningar på mail, gissa om är tillåtet.

I skogen bakom vårt hus finns skrot, massor av skrot. Ser illa ut, riktigt illa, men så är det. Bland allt detta står någonting, det jag tagit bild på som är en hytt, en kontrollhytt, men till vad då? Är det så att vi gått där, pratat om den och jag berättat, då får du inte vara med. Vad kan man vinna? Äh, jag kör ett gästbloggsinlägg, med bild. Kort är gott!

Lycka till!

Svar på mail: marion.bjorn(snabel-a)telia.com

Det vackra med hösten är inte så svårt att finna, om man bara öppnar ögonen.



Imorgon bloggtävlar vi!

Splatt! Ett öppnat paket krossade tomater i golvet och ...

Jaha, tre månader av illamående, lågt blodtryck, viktminskning, tappad aptit, enorm trötthet och resultatet.... Nada! Idag träffar jag läkaren igen och hoppas på nya tag, för inte sjutton är mina leder bättre. Snarare sämre nu än på ett tag.

En ny sort, med verkning men utan biverkning tack!



Fast de små gula ör numera åtta (!) på fredagsmorgonen.

Har knäppt en bloggtävlingsbild. Denna gång blir det ännu svårare... Hoppas jag.

Höstlöv och sol passar himla bra tillsammans. Nästan glöder. Så vill jag ha det idag tack.

Allt från brödbak med megajäsning, delicatoboll, paket och underbart sällskap till insläpp av pållar, stjärnfall, dukning, underbar tomatsallad och en chili som satt där den skulle.

Men helvete vad trött jag är, både i kroppen och knoppen. Skönt och ömt på samma gång... Tack alla som var med.

Tänk vad en stump paketsnöre kan göra...

Min dag!
Vem är jag då?
Jo, tvåbarnsmamma, fru, hästägare, hundägare, kattägare, gårdsägare.
Hur är jag då?
Glad, positiv, envis, tävlingsmännska, kvällstrött, ärlig, snäll.
Var är jag då?
Hemma, för det mesta!

Här är jag då!



Hur är jag mer? Fyll gärna på!

Pja, pussla kan han i alla fall, långt över sin åldersrekommendation. Mellan 100-150 bitar funkar bäst!

En strimma ljus i stora skogen en rätt grå dag. Glad sammanfattas det!

Echila...? Echina...? Ech...? Jaja, en jäkla förkylningsblomma till alla som behöver den. Lite vissen den med. Jag tycks, hur det nu är möjligt, klara mig, trots immunnedsättande... Till alla förkylda, krya på er!

Nu, snart, vilken stund som helst har han knäckt koden. Läskoden! Han ljudar och lyssnar. Oj vad stolt mamma blir.

Undra om det också är en utvecklingsfas? Brandbilar alltså...?