Det gick inte…

Den lilla kaninunge Micke hittade i industriområdet där han jobbade klarade sig inte. Eller ja… Den blev inte överkörd trots att den satt intill däcket på en stor buss.

Den kom med hem i fredags. Paniklösningar men bur och annat. En snäll människa i Granbergsdal hade en bur vi fick. Hon fick en burk honung. Nåt annat ville hon inte ha.

Med facit i hand var det nog något med andningsvägarna. Den satt ofta med huvudet bakåtböjt och den var inte pigg. Väldans lätt att hantera. Den åt och drack och gjorde sånt, men satt mest stilla.

Den dog på söndag kväll. Det började med nosblod och sen gick det jättesnabbt. Hemskt.

(null)


Jonathan var helt förkrossad. Hade frågor som vi svarade så bra vi kunde på. Så här var det hårt att se honom. Lösningen fanns på Blocket. Två vädurskaniner. En hane och en hona. De hämtar vi förhoppningsvis idag. Idag ska också halmbädden bort och Micke skriver in sig på Träningslagret i ett startprogram. Vi får åka senare på kvällen helt enkelt.

Buren vi fick är spritad en gång och mer ska det bli. Allt är diskat på varmaste programmet. Buren ska spritas igen och igen och sedan inredas.

Välkomna är de i alla fall, till familjen där mamma hela tiden sagt nej till kanin och där Jonathan önskat och önskat. Det här blir bra.

(null)

(null)






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0