Marions blogg

-Rider du till henne för försäljning, frågade ägaren.

-Tja, tänkte jag. Varför inte.

-Kör fort så står hon stilla, sa de när vi lastar henne.

Redan där kände jag nä, jag gör som jag vill.

Hon blev kvar hos mig till senvintern 2008. Då fick hon tarmvred och när hon galopperade ut på de evigt gröna ängarna stod jag kvar med tårarna rinnande.

Till henne köpte jag en sadel. Stübben allround, det var det man skulle ha. Jag köpte ett träns, svart med rött foder och en matchande lädergrimma.  

Nu har jag en annan häst som fyller grimman och ibland tränset. Träns har jag numera för många. Jag gillar alla. Sadeln är en dressyr, Santa Cruz st Arthur de Luxe. Låter dyrare än det är men jag trivs i den. 

Grimman, den gillar jag och den använder jag ännu när vi ska ut och åka. Fort körde jag inte då, och inte nu.