Nostalgi

Det blir allt en speciell känsla när man kan bädda Jespers säng med mina gamla lakan jag hade när jag var liten och sen se Jonathan äta middag med bestick jag också hade som liten. Med risk för att låta äldre än jag... hrm... känner mig, undra om det inte var bättre förr? Höll inte saker lite bättre då?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0