Leendet på insidan

Nya vänskapsband där man ännu inte känner varandra fullt ut gör att man ibland blir lite osäker. På mycket, äter hon paprika? Kan jag säga så? Hur menade hon nu? Nästan alltid så har magkänslan helt rätt.
 
Tack alla underbara vänner jag har där ute för att ni vill hänga med mig. Göra udda saker ihop, pussa hästar, slåss på lådsas, ta foton vi båda ser och skratta så tårarna rinner. Ni är bäst. Livet vore fattigare utan er.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0