1999
Året var 1999. Jag bröt upp från allt jag var trygg med. Lämnade bort älskade hästen på foder, packade bilen, vinkade åt familj och vänner och gav mig av. Nytt jobb, nytt boende, ny ö.
Elevassistent, eget litet hus, Gotland. Jag och hundarna. Kände inte en kotte på ön. Stå på helt egna ben, hitta sig själv igen, klara sig själv, vilja vara själv. Jag hittade något mer än mig på den resan. Hittade den bästa. Micke. Jag som skulle vara själv.
Till hösten är det 16 år tillsammans. 16 år och massa minnen. Pizzagubben i trapphuset, livrädd, en halvtrappa upp. 46 meter djupt och en betydligt kortare dragglina, 40 grader varmt på franska, 12 grader på golvet på Kristinas väg, en katt i gardinstången, Lady och Lufsenstämning på Malta, två barn, ett hus på landet, en avkörd kamrem utanför Eskilstuna, en ekorre över vägen och en hund i framrutan, ett sent kvällsdopp, en liiiiten gädda i ett snöre. Team Lårviken och upptagning av båt i Nynäs, kräftor i badkaret, en halvt bruten tumme i ett förlossningsrum, "du ska nog gå ut till stallet" och första mötet när du hade världens minsta bil.
Jag älskar dig, nu och alltid. Jag vill fortsätta skapa fler såna här minnen, många. Vi lär ju behöva något att prata om när vi är gamla och grå.
Kommentarer
Trackback
